Vi är framme.

På tåget mot Köpenhamn. Ett av få tillfällen som Julia faktiskt satt still...

Jodå, det tog sin lilla (eh...) tid, men nu är vi framme i Thailand. Klockan är efter midnatt, lokal tid. Barnen har precis vaknat och verkar hur pigga som helst. Föräldrarna är desto tröttare, just nu ser jag nästan i kors.

Resan gick helt ok, ungefär vad man kan förvänta sig av att resa i över ett dygn med en Julia, som helst vill vara överallt samtidigt. Sebbe skötte sig exemplariskt, han sprang runt med sin lilla väska på hjul och såg allmänt världsvan ut.

Vår första etapp var Karlskrona - Köpenhamn, med tåg. Efter 30 min på tåget med en Julia som sprang fram och tillbaka som en vildbatting, undrade jag vad vi hade gett oss in på. På något magiskt sätt gick ändå timmarna. Några timmars väntan på Kastrup, där vi också mötte upp H. Därefter 6 timmars flyg till Doha (Qatar). Efter det, 2 timmars väntan på Doha flygplats, där barnen som tur var kunde leka av sig på ett "lekland". Sedan boarda igen, för att denna gången flyga till Kuala Lumpur (Malaysia), 7 timmars flygning. Där fick vi sitta och vänta i flygplanet i en timme, innan vi kunde flyga vidare till Phuket.

Och... här är vi nu! Fick reda på att det inte går några båtar till Koh Lanta förrän högsäsongen börjar i november, så vi har istället bokat transfer via bil imorgon bitti. Tog en övernattning här i Phuket, för att "vila upp oss" lite. Något som våra barn inte riktigt har förstått än. Imorgon fortsätter resan, men nu är vi nära. Ser fram emot att äntligen få packa upp alla väskor och få ett "hem" igen!

Imorgon åker vi "hem" till Sai Naam Lanta.
Poolen precis utanför dörren. Får ta ett dopp efter frukost på verandan. Helt ok va?