Någon gång i maj åker jag iväg och skriver ett resereportage för "Vings Värld", som är Vings resemagasin. Vart resan går vet jag inte ens själv, däremot vet jag att jag är väldigt, väldigt glad!
Klicka HÄR för att läsa lite mer om min resa.
tisdag 31 januari 2012
måndag 30 januari 2012
Mina pojkar
I morse var jag ute på "powerwalk" med en av mina nya bekanta. Våra familjer har stött på varandra otaliga gånger här på ön (Koh Lanta är som bekant inte så stort, särskilt inte vad gäller svensk-kolonin). Vi pratade lite allmänt om våra familjer, varpå min nya väninna frågar mig "hur gamla är dina pojkar"? Kunde bara skratta. Hänger det verkligen på håret? Eller är det min dotters manhaftiga stil när hon går? Eller rentav fotbolls-shortsen hon brukar låna av Sebbe? Vår lilla, söta pojkflicka, vad ska det bli av henne?
"Pojkarna" kör elbil. December 2011. |
söndag 29 januari 2012
Malaysia
I början på december begav vi oss ut på de thailändska vägarna för att så småningom ta oss över gränsen till Malaysia, där målet var att förnya våra visum. Resan var inte särskilt välplanerad, vi bestämde oss dagen innan vi åkte. Vi lär planera nästa resa bättre, det kan till exempel vara en fördel att veta vart man ska sova på natten, särskilt om man har med en treåring och en ettåring på resan.
Med tanke på att barnen inte behövt sitta i en bil på flera månader, skötte de sig ovanligt bra. Resan, inklusive felkörningar, ner till gränsen tog åtskilliga timmar.
Bilbarnstolar är mer ett undantag än en regel här, men Tobias lyckades tjata till sig två stycken till barnen.
I vanlig ordning hade vi ingen "fysisk" karta med oss, utan hade laddat upp vägbeskrivning på våra iPhones. När vägarna blev alltför slingriga fick plötsligt "Google maps" för sig att lägga av, och då fick vi chansa lite. Detta ledde till att vi körde fel både en och två gånger, men det gjorde inte så mycket. På grund av en av felkörningarna hittade vi ju en perfekt rastplats till barnen.
Samma felkörning gjorde att vi hamnade på en "look-alike"-strip till Key West. Jättefint ställe, som vi aldrig hade hittat om vi inte hade kört fel.
Öde sandstrand, där barnen fick springa av sig det värsta springet i benen.
Efter några pauser var det dags att ta sig över gränsen. Klockan hade visst hunnit bli ganska mycket, men vad gjorde väl det. Gränsstationen borde väl vara uppe sent. Eller? (Note to self: kolla upp sådant innan.) Vi lyckades komma fram någon halvtimme efter det att gränsstationen hade stängt för dagen. Det var bara att vända bilen, och ställa in sig på ett nytt försök dagen efter.
I takt med att det blev mörkare och mörkare ute, blev vi mindre och mindre kaxiga över självklarheten att hitta ett boende, trots att vi inte hade kollat upp något sådant. När klockan närmade sig 22, och barnen skrek ikapp i bilen, hade vi fortfarande inte hittat någonstans att bo. Vi hade tagit för givet att folk skulle kunna i vart fall några ord engelska, men där fick vi tji. Till slut åkte vi förbi polisstationen för att få lite hjälp, men allt vi fick var den här lappen, med namnet på ett hotell. Eh, tack polisen! Det hjälpte oss... ingenting. Till slut hittade vi ett vänligt thailändskt par som guidade oss i sin bil. Då hade vi alla hunnit bli urtrötta och ganska less.
Thailändarna visade oss till en spökanläggning med blå "stugor". Inte en kotte någonstans. Tobias stod och knackade på receptionsluckan länge, länge, medan jag uppgivet planerade hur vi skulle kunna spendera natten i bilen. Till slut öppnade receptionisten yrvaket luckan, och räckte över nycklarna till nattens härbärge.
Har aldrig varit så glad över en stenhård säng, och en skruttig AC. Med hjälp av lite musik (vår iPhone-docka med högtalare är ett av våra bästa köp här nere!) och en påse M&M blev det till slut ganska ok ändå.
Efter en god (nåja) natts sömn kunde vi äntligen slutföra vårt visum-uppdrag. Vi passade också på att fira Hannahs födelsedag med storshopping på Tesco, och besök på KFC. (Spana in thailändaren, som spanar in Hannah...)
Ett besök på Dunkin´ Donuts fick det också bli. Det vore dumt att låta bli.
Ni må tro att vi var glada när vi äntligen kunde ta oss över gränsen. Det stämplades febrilt i våra pass, tror vi hann med fyra olika stämpelstationer innan vi var klara.
Slutet gott, allting gott alltså. 60 nya dagar att roa oss i Thailand. Dessa dagar har för övrigt redan gått ut, så i fredags var vi i Krabi, betalade en massa pengar på "Immigration Center", och får nu stanna 30 dagar till. Sedan måste vi lämna landet igen. Struliga visumregler kan jag tycka, men man har liksom inte så mycket till val. Alternativet är höga böter för "overstay", och de pengarna kan man ha bra mycket roligare för.
"Hej hå, hej hå, vi över gränsen gå...".
lördag 28 januari 2012
Horisontalläge
Här härjar maginfluensan med obarmhärtig framfusighet. Jag har legat i sängen mest hela dagen, och känner mig verkligen vissen. Hannah var först ut, sedan jag. Får se vad natten har att vänta för Tobias och barnen. Utanför gassar solen i vanlig ordning, tur att det finns persienner och AC. (Inget vidare roligt inlägg, jag vet, men inspirationen ligger på ungefär samma nivå som energin just nu.)
Gammal bild från maj 2010. Känner mig ungefär lika pigg som då. |
fredag 27 januari 2012
Crunch
Mitt gamla jag skulle genast associera ordet "crunch" med smaskiga desserter, typ blåbärsdessert med crunch-täcke. Men, förändringarnas tid är tydligen inte förbi. Numera har jag bestämt mig för att associera ordet med styrketräning istället. Mitt ledord detta året är ju "toppform". Snart är januari slut, och för er som undrar kan jag rapportera att jag aldrig varit så motiverad att träna och äta rätt som nu. Börjar nästan varje dag med en snabb strandpromenad längs stranden, och varvar det med beachvolleyboll och "Aqua Aerobics", samtidigt som jag försöker undvika sötsaker i alla former.
Här i värmen i Thailand känns inte tanken på att svettas i ett gym så lockande, så ofta kör jag ett styrkepass i poolen istället. Tisdagar och torsdagar är jag instruktör för "Aqua Aerobics". Gick min utbildning hos Jenny på Lanta Wellness, och lärde mig massor av nya, roliga övningar som jag kör på mina pass. En av övningarna vi kör i poolen är "crunches", alltså situps. Betydligt roligare att göra dem i poolen, än instängd i ett kvavt gym, men minst lika effektivt.
Här i värmen i Thailand känns inte tanken på att svettas i ett gym så lockande, så ofta kör jag ett styrkepass i poolen istället. Tisdagar och torsdagar är jag instruktör för "Aqua Aerobics". Gick min utbildning hos Jenny på Lanta Wellness, och lärde mig massor av nya, roliga övningar som jag kör på mina pass. En av övningarna vi kör i poolen är "crunches", alltså situps. Betydligt roligare att göra dem i poolen, än instängd i ett kvavt gym, men minst lika effektivt.
torsdag 26 januari 2012
En stilla undran...
onsdag 25 januari 2012
Koh Mook
Drömmer du om att någon gång, någonstans, hitta Den Perfekta Sandstranden? Du vet, den där stranden med kritvit, mjuk, timglas-sand, som ger samma ljud som potatismjöl under fötterna när du går barfota? Välkommen till klubben. Själv har jag rest ett par varv runt jorden för att hitta den där stranden. Nu, vid 31 års ålder, har jag äntligen hittat den.
Den Perfekta Sandstranden finns faktiskt, närmare bestämt på östra delen av Koh Mook i Thailand. Koh Mook är en liten ö, bara 4,4 km från norr till söder, som ligger cirka 60 km från Krabi och 28 km från Koh Lanta, Vi, alltså jag och maken, åkte från piren i Saladan, Koh Lanta, till Koh Mook för det överkomliga priset av 400 baht per/person (cirka 100 SEK). Räkna med en båttur på två-tre timmar (svårt att säga exakt, jag menar, vi befinner oss ändå i Thailand).
Den Perfekta Sandstranden finns faktiskt, närmare bestämt på östra delen av Koh Mook i Thailand. Koh Mook är en liten ö, bara 4,4 km från norr till söder, som ligger cirka 60 km från Krabi och 28 km från Koh Lanta, Vi, alltså jag och maken, åkte från piren i Saladan, Koh Lanta, till Koh Mook för det överkomliga priset av 400 baht per/person (cirka 100 SEK). Räkna med en båttur på två-tre timmar (svårt att säga exakt, jag menar, vi befinner oss ändå i Thailand).
Jakten på Den Perfekta Sandstranden! |
Koh Mook, januari 2012. |
Det här mina vänner, kallar jag sann lycka. |
Boende
Sandstranden tillhör Sivalai Resort, som är ett av Vings resmål. Den östra sidan av ön, där Sivalai Resort och dess sandstrand stoltserar, är långgrund, och därför perfekt för barnfamiljer. Den paradis-känsla som genomsyrar hela stället gör också att många nyförälskade par söker sig hit. Om jag hade vetat om det här stället tidigare, hade det legat högt upp på listan över möjliga ”Honeymoon”-resmål. Resortens bungalows/villor känns lyxiga och fräscha, och ligger precis vid stranden. Området har en fin pool, och även en barnpool för de minsta i familjen.
Sandstranden tillhör Sivalai Resort, som är ett av Vings resmål. Den östra sidan av ön, där Sivalai Resort och dess sandstrand stoltserar, är långgrund, och därför perfekt för barnfamiljer. Den paradis-känsla som genomsyrar hela stället gör också att många nyförälskade par söker sig hit. Om jag hade vetat om det här stället tidigare, hade det legat högt upp på listan över möjliga ”Honeymoon”-resmål. Resortens bungalows/villor känns lyxiga och fräscha, och ligger precis vid stranden. Området har en fin pool, och även en barnpool för de minsta i familjen.
Soldyrkande "falanger" (thai-slang för västerlänningar). |
Här kan ni bo i en bungalow/villa med egen terass, och milsvid utsikt över havet. |
Bra pooler, både för vuxna och de lite mindre. |
Ön
Sivalai Resort ligger bara några stenkast från öns lilla fiskesamhälle. I denna typiska thailändska fiskeby möttes vi av idel glada leenden. Här har ingen bråttom. Vardagen rullar på i en sakta lunk. Någon mekar med sin moppe, en annan lagar ett fiskenät, och en tredje ligger och tar en tupplur i en hängmatta. Hur enkelt än familjerna verkar bo här, de flesta bor i skjul-liknande hus, kunde vi dock alltid hitta en fin tv när vi kikade in i thailändarnas bostäder.
Sivalai Resort ligger bara några stenkast från öns lilla fiskesamhälle. I denna typiska thailändska fiskeby möttes vi av idel glada leenden. Här har ingen bråttom. Vardagen rullar på i en sakta lunk. Någon mekar med sin moppe, en annan lagar ett fiskenät, och en tredje ligger och tar en tupplur i en hängmatta. Hur enkelt än familjerna verkar bo här, de flesta bor i skjul-liknande hus, kunde vi dock alltid hitta en fin tv när vi kikade in i thailändarnas bostäder.
Ingen brådska, det finns alltid tid för en paus i solen. |
Här springer getterna lösa. |
Maten
Om ni promenerar genom fiskebyn, se till att stanna till på byns enda bar, ”Coco Lodge”, som är uppbyggd av diverse drivved. Charmigare bar än så är svårt att hitta. Maten på Sivalai Resort är jättebra, missa inte deras alkoholfria Piña Colada. Den är beroendeframkallande. Vill ni prova på en fantastiskt god Panaeng, eller Chicken Satay, ska ni ta er till den anspråkslösa restaurangen på Koh Mook Resort, som ligger på inte ens 10 min gångavstånd från Sivalai Resort. Ni kommer inte bli besvikna, det lovar jag!
Sugen på en kall dricka? Stanna till på "Coco Lodge". |
Jag brukar inte ens hinna äta upp lunchen innan jag börjar planera för vad jag ska äta till middag. |
Chicken Panaeng. |
Emerald Cave
Koh Mook är egentligen mest känd för sin unika ”piratgrotta”, den så kallade Emerald Cave (hos thailändarna går den under namnet ”Tham Morakot”). När vår hyrda longtailboat stannade till vid turistattraktionen trodde jag vi hade kommit fel. Utifrån ser det inte mycket ut för världen. Efter att ha simmat in i en trång passage, simmar man en sträcka på ungefär 80 meter i mörka gångar. Guide rekommenderas, har man inte koll på tidvattnet kan man bli instängd i grottan. Efter att ha simmat i mörkret uppdagas plötsligt ett sceneri som skulle platsa i vilken Indiana Jones rulle som helst. De trånga och mörka gångarna mynnar ut i en sagolik lagun, med branta klippor längs sidorna som reser sig högt upp mot himlen. Från en krater skiner solen ner på det glittrande vattnet, och jag får stanna till och dra efter andan.
Ryktet säger att piraterna använde grottan för att förvara sina skatter, som de rövat från förbipasserande skepp. Med tidvattnets hjälp blev grottan det perfekta gömstället för piraternas erövringar. Lider ni av klaustrofobi kanske ni helst stannar kvar på båten, men även där kommer ni få uppleva en syn ni sent kommer glömma. Jodå, jag pratar om de 100 japanerna i flytvästar, som krampaktigt håller i varandra på led i vattnet, samtidigt som de försöker fota allt och alla med sina vattentäta kameror.
Ryktet säger att piraterna använde grottan för att förvara sina skatter, som de rövat från förbipasserande skepp. Med tidvattnets hjälp blev grottan det perfekta gömstället för piraternas erövringar. Lider ni av klaustrofobi kanske ni helst stannar kvar på båten, men även där kommer ni få uppleva en syn ni sent kommer glömma. Jodå, jag pratar om de 100 japanerna i flytvästar, som krampaktigt håller i varandra på led i vattnet, samtidigt som de försöker fota allt och alla med sina vattentäta kameror.
Japaner i långa led, på väg ut från Emerald Cave. |
Utflykter
Vi reste till Koh Mook för att njuta av sol och bad, äta gott och bara vara. För er som snabbt blir rastlösa finns det alternativ till dessa lugna aktiviteter. Vill ni ha äventyr- ta en tur med en av öns tuktukar, jag garanterar en spännande färd på slingriga vägar. Bilar finns det inga på ön. Se också till att ta er ut till någon, eller några, av alla öarna som ligger i närheten, som Koh Rock, Koh Ma, Koh Chuek eller Koh Waen. Här kan ni njuta av både bra snorkling och dykning. Högsäsong på ön är mellan december till april.
Livet är härligt. |
Kristallklart vatten, vi har all anledning att se glada ut. |
måndag 23 januari 2012
Redigerad inköpslista
När jag är nära att tappa motivationen för att träna rätt och äta bra, brukar jag ta fram det här fotot i min iPhone. Innan vi åkte till Thailand bodde vi några veckor hemma hos mina föräldrar. En kväll hade jag lämnat framme en inköpslista på köksbordet. När jag kom upp på morgonen hade min far redigerat listan enligt ovan. Tack far, vem behöver "chips" och "pepsi" liksom?
fredag 20 januari 2012
Please don´t wake me from this dream!
torsdag 19 januari 2012
Mamma på besök
Strandpromenad på Khlong Nin. |
Pose! |
Mellan alla strandpromenader hinner hon läsa för barnbarnen. |
onsdag 18 januari 2012
Världens bästa svägerskor
Tänk vilken lyx att få hänga med sina svägerskor här nere i Thailand! Jenny bor här för tredje säsongen i rad, men ska snart hem till Sverige och vänta in den lilla bebisen som ligger i magen. Johanna & co åkte hem idag, efter några veckors semester här i paradiset. Vad säger ni tjejer, vi kör väl en repris på det här nästa år!?
Jenny, jag och Johanna. |
"Messi" växer och frodas (v. 24). |
Khlong Nin, Koh Lanta januari 2012 |
Sockerrus!
Sebastian i godishimlen, sommar 2009 |
tisdag 17 januari 2012
Snygga Jessicor på Golden Globe
I helgen var det Golden Globe awards. Vilka vinnarna blev intresserar mig i ärlighetens namn inte så mycket, det gör däremot frisyrerna, sminket, klänningarna och smyckena Jag älskar att frossa i bilder på kändisarna som, med mer eller mindre lyckade resultat, klätt upp sig till tänderna. I årets upplaga av GG fastnade jag för Jessica x 2. Både Alba och Biel ser sådär galet snygga ut, utan att det blir "för" mycket Hollywood. Bra jobbat tjejer!
måndag 16 januari 2012
Det är mycket nu.
Alltså, hur ska jag hinna allt? Jag har världens hög med svenska skvaller-tidningar att gå igenom (tack Zarre och Maria), en massa godis som måste ätas upp (tack Sigrid), bikinis som ska invigas (tack Mimmi), sol som ska lapas, utflykter som ska bokas och fruktdrinkar som ska drickas. Jag får nog ta några dagar ledigt från föräldraledigheten för att få ihop det här tighta schemat.
söndag 15 januari 2012
Restylane-läppar på Julias vis
Ett hett tips till alla som vill ha ankläpp á la Hollywood-fruar, testa att ramla framstupa, handlöst, med munnen före på ett stengolv. Det gjorde Julia. (Mycket blod och många tårar garanteras, men det kan det väl vara värt? Det är ju definitivt billigare än ett besök på Stureplanskliniken i alla fall.)
lördag 14 januari 2012
Födelsedagsfirande på stranden
Igår fyllde Pierre år. Det var vi såklart tvungna att fira. The more the merrier, vi har ju även Stefan & co plus Mangan på plats.
Några av oss packades in i Mr Adams bil, och kördes på Pierres begäran ner till restaurangen "Roi Thai" på vår favoritstrand "Klong Nin".
En härlig vy: vit sandstrand och en massa nära och kära.
Sebbe och kusinen Zacharias.
Johanna och Zacharias myser med en av alla kringströvande strandhundar.
Födelsedagsbarnet himself verkade nöjd med födelsedagspresenten från Thomas - en hel påse full med lakritsbildäck!
Strandhäng när det är som bäst.
Ananas i stora lass!
Servitören i full gång med att lägga sista touchen på en av våra "hot pans". (Är det fler än jag som reagerar på att gubben ser ut som urtypen för en taxichaufför, och inte alls som en servitör?)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)