Fast i Mello-träsket

Igår kväll dukade vi upp popcorn och ostbågar (en påse svettiga ostbågar för 50 SEK på "Lanta Diver". Ska det vá så ska det vá!) och bänkade oss framför Melodifestivalen. Jag, som är alldeles för nyfiken för mitt eget bästa, hade redan tjuvläst Aftonbladet för att se vilka som gick vidare.

Jag var helnöjd med hela programmet. Kanske blev jag lite nostalgisk också, men tyckte hela produktionen höll hög kvalitet. Programledarna gjorde ett bra jobb, och låtarna var överlag bra. Eh, kanske inte "Sean Banan" då, även om det var hans "ring-a-ling"-låt som ekade i huvudet när jag somnade. Loreen var fantastisk! Och den lite mystiskt snygga huvudsångaren i "Dead by April" hade en riktigt schysst röst. Kanske en förolämpning mot honom, men jag skulle lätt kunna se honom i ett pojkband. Hans ylande kompis däremot, han kunde gott få stannat hemma.

Jag gillar ju Marie Serneholt (hur snygg får man vara?), och tyckte absolut hennes låt förtjänade att komma vidare till andra chansen. Däremot förstår jag fortfarande inte grejen med de mörka trosorna till hennes glittriga kroppsstrumpa. Egentligen förstår jag inte grejen med kroppsstrumpa överhuvudtaget. Oh well, hon gav ju i alla fall hela Sverige något att prata om, och det kanske var det som var meningen. Thorsten Flinck blev jag lite rädd för, så när han sjöng gick jag ut och städade lite i köket. 

Nu laddar jag för deltävling nummer två. (Som jag för övrigt ska försöka se i direktsändning kl 02:00 natten till söndag. Jodå, jag är fast i "Mello-träsket"...)

Bild från SVT/Maries blogg.