En elefant balanserade...

... men inte på en spindeltråd den här gången. Istället fick han balansera med en styck Tobias, en styck Sebastian, och en styck Hannah på ryggen. Jag och Julia stod över den här gången, och höll ställningarna på marken istället.

Här kommer han, mr Dumbo himself, för att hämta upp dagens svenska last. 

En timme senare var det roliga slut. När jag bad om rapport hur det var försökte Tobias förklara att elefanterna minsann inte alls var så smidiga som de ser ut att vara, utan att "varje steg var som ett enda bodooom". Ingen jättesmidig ridning med andra ord. (Fast, vad kan man förvänta sig av några tons elefant!?)

Sebbe verkade ganska oberörd. (Eller försökte han bara spela världsvan!?)

Jag hade sett fram emot att se Julias reaktion på elefanterna. Och visst blev hon imponerad. Och fascinerad. Men, inte riktigt på det sätt jag hade trott...

... för det som fick hennes odelade uppmärksamhet var tydligen den här mallgrodan. Julia struntade fullkomligt i de mäktiga elefanterna som kom ridande från alla håll och kanter, utan sprang istället omkring och ropade på "puppen".

 Kolla in glidaren högst upp på sandhögen! Han verkade tro att han ägde hela stället. Varje gång "puppen" satte igång och gala blev Julia livrädd och sprang för att söka skydd.

Elefantfötter alltså. Snablar, vilka grejer!

Kolla in skägget!

Och här kommer fru Dumbo. En av dem.

Jag var ganska nöjd med mitt beslut att inte hänga med på själva elefant trekkingen. Det visade ju sig att tupp trekking är nog så kul, i alla fall när man har "pupp"-experten Julia med sig.