Layana

Alltså, igår fick jag uppleva en av de bästa kvällarna hittills här på Koh Lanta. Pierre och Jenny föreslog att vi skulle spendera deras sista kväll på Koh Lanta tillsammans med goda vänner på Layana, kanske den lyxigaste resorten/restaurangen på hela ön. På Layanas restaurang råder strikt barnförbud, inga barn eller ungdomar under 18 år är välkomna.

Skulle kunnat gå runt och fotat detaljer hela kvällen, men det kändes inte vidare artigt mot resten av  sällskapet.

På tal om lyx hämtades vi upp med golfbil från parkeringen, och kördes ca 300 m ner för en backe för att komma till restaurangdelen.

Fick stanna upp ett tag för att ta in hela atmosfären. Till saken hör att det var första kvällen på över en vecka som det inte ösregnade. Bara det!

Konstaterade snabbt att jag skulle kunna vänja mig vid den här sortens liv.

Layana är ett populärt tillhåll för bröllop och finare fester. Stranden ligger precis nedanför restaurangdelen.

Eh, bilden talar för sig själv va?

Till vänster i bild är vårt sällskap för kvällen. Goda vänner till Pierre och Jenny, som nu har adopterat även mig och Tobias. Vi träffar så många genomtrevliga människor här nere.

Fick uppleva ännu en magisk solnedgång, innan det var dags att hugga in på maten...

... och vilken mat sen! På lördagar kör Layana "grillbuffé". Dyrt, men oj så prisvärt. Maten andas samma lyx som resten av stället, med allt från gåslever till hummer på menyn. Jag är ingen direkt finsmakare, utan siktade genast in mig på sushi-avdelningen. Jag tror inte ni förstår hur mycket jag njöt. Jag var helt säker på att det inte fanns sushi här på Koh Lanta, och så står jag plötsligt framför den godaste sushin jag har ätit. Extas!

Efterrättsbuffén var det heller inget fel på. Åt bland annat en mangomousse som inte var av denna värld.

I slutet på kvällen, när jag var så nöjd med livet att jag hann tänka "det kan inte bli bättre än så här"", släcktes plötsligt belysningen ner. Sen ser jag hela restaurangpersonalen tåga mot vårt bord, för att sedan ställa sig i en ring runt... MIG! Fram tar de värsta chokladmoussetårtan och börjar sjunga "Happy Birthday"! Japp, gåshud och ögon som förgäves försöker blinka bort tårarna. Världens bästa Pierre och Jenny hade fixat och trixat för att hinna fira min födelsedag innan de åkte vidare till Phuket. Fyller ju egentligen inte förrän på tisdag.

Vilken perfekt avslutning, på en helt perfekt kväll! Borde kanske försöka fylla år lite oftare?

Och magin tog inte slut där. Hann hem och sova en timme, innan det var dags att stiga upp 01:30 för att se finalen i Mello. Våra vänner i grannhuset hade dukat upp svensk lösgodisbuffé och toppade med ostbågar. Ni hör ju själva, vilken drömkväll/natt! Somnade framåt småtimmarna, sockerstinn, med världens största leende på läpparna. (Att jag sedan vaknade i morse av att Sebastian kräktes ner hela golvet, det är en helt annan historia...)