Bok(o)lust

Mars 2011.

I går kväll fick jag en tankeställare. Jag hade precis lagt mig i sängen, och motvilligt tagit upp en bok (samma bok som legat på nattduksbordet i ett halvår), och börjat läsa. I samma stund kom Tobias in och såg uppriktigt förvånad ut. "- Va, läser du?".

Jag har tidigare satt just läsning högt, och inte högst, upp på listan över saker som jag allra helst ägnar mig åt. Jag älskade att försvinna in i böckernas värld. Så kände jag i alla fram tills dess att jag började juristlinjen. Med tusentals sidor att plöja dag efter dag var inte precis läsning det jag ville ägna min fritid åt. I perioder kom suget över mig igen, mest under loven. Så småningom kom barnen, och då fanns inte så mycket tid över till läsning, annat än alla dessa barnböcker. Men. Sen tog vi vår "thaimout" och drog till värmen. Plötsligt hade jag hur mycket tid som helst, och i restaurangen som tillhörde vårt huskomplex fanns två bokhyllor fulla med böcker som väntade på mig. Jag började läsa, och kunde inte sluta. Ett tag snittade jag två-tre böcker i veckan. Lagom tills vi skulle åka tillbaka till Sverige igen tog det stopp. Jag var helt enkelt mättad. Sedan dess har jag knappt orkat titta åt en bok. Den känslan gör mig ledsen. Jag längtar efter det där boksuget. Att få öppna den där dörren in i en värld där man själv skapar sin bild av bokens karaktärer. Att få drömma sig bort, och få nästla in sig i de mest spännande historier. Att få låta duktiga författare måla de stora dragen, och låta mig fylla i resten. Jag hoppas att jag snart är där igen. Jag vill ju inte att min man ska bli förvånad när han ser mig med näsan över en bok!