Guilty pleasures

Diet coke á la Dubai.

Min syster, som bor i USA, skrev för ett tag sedan ett inlägg om att amerikanarna ofta och gärna pratar om sina guilty pleasures (det vill säga något man verkligen tycker om, trots att man känner en viss skuld för att man gillar det.) Jag grubblade en stund över det där uttrycket, särskilt efter att ha läst en av kommentarerna till inlägget:

"Jag sitter och funderar på varför man alls skulle behöva känna sig guilty över att hänge sig åt pleasures. Konstigt, tycker jag. Vore skönt att få njuta av vad livet har att erbjuda utan att känna skuld. Skyldig borde man bara känna sig om det drabbar någon annan. Fast kanske borde vi förresten då känna oss skyldiga då när vi använder produkter som på något sätt lämnar spår i miljön…"

Jag har själv flera "guilty pleasures", och samtliga handlar de om ätbara saker. Cola light, lösgodis, kakor, mackor. Saker jag äter, och verkligen gillar, men utan att riktigt kunna njuta av dem fullt ut. Förmodligen är det för att jag har svårt att hitta en lagom balans. Dricker jag en cola light, vill jag gärna ha två. Äter jag två mackor, vill jag gärna ha tre. Äter jag tre godisbitar, vill jag helst ha fyra. Det är ett stort problem, och jag jobbar hårt på att slippa just "guilty" biten och bara fokusera på "pleasure". Ett steg på vägen är att bara äta godis på lördagar. Den dagen vill jag kunna äta godis utan dåligt samvete. Vad gäller colan har jag svårt att hålla mig till mindre än en burk om dagen. Jag vet att jag mår bättre utan, ändå häller jag i mig den där bruna sörjan. Fast. Det är ju så gott! Ja, ni fattar vad jag dras med. Guilty pleasures it is.