Äggjakten och ljuset

Jodå, trots febertoppar och tröttmössor lyckades vi få ihop någon slags "man tager vad man haver"-äggjakt här i huset även i år, trots att upplevelsen förmodligen inte ens kom i närheten av föregående år.

Vi vaknade till en påskafton med strålande sol, och mitt behov av att gå i ide kändes plötsligt inte lika aktuellt längre. Visst är det fantastiskt vad lite ljus kan göra för ens välmående ändå!? Hoppas att ni alla njuter av en fin påsk tillsammans med nära och kära. Ny månad är i antågande, och med den nya möjligheter. Fint så.

Livets dryck

Alltså. Jag förstår inte varför jag i perioder envisas med att dricka lightläsk och juicer av olika slag. Jag konstaterar om och om igen att ett stort glas vatten, med ett gäng iskuber och några skivor citron, är det absolut godaste man kan dricka. Så är det bara.

Här hemma har påskplanerna fått ställas in på grund av sjuka barn. Skönt att ha en lång helg med inga som helst måsten. Igår fick jag ett ryck och städade hela huset, och efter lunch tog jag mig till ett elljusspår och rev av det tionde passet i Röhnisch Running School. Dessvärre hade inte solen nått spåret, så det var ett tjockt lager snö i spåret. Men ändå! (Känslan av att byta längdskidor mot löparskor passar mig alldeles, alldeles utmärkt. Efter Tjejvasan kommer det att dröja ett bra tag innan jag vill se ett par skidor igen...)

Resfredag: Favorit i repris

Gårdagen avslutades på det bästa av sätt: jag och min syster bokade äntligen vår resa till Island! I slutet av juni bär det av till islandshästar, gejsrar och sagolandskap. Resesällskapet är verkligen en favorit i repris, för ett år sedan åkte M och jag till Istanbul. Det är alltid en trygghet att resa tillsammans med någon som man känner utan och innan. 

I Istanbul poserade vi framför storslagna byggnadsverk...

... och jag var som förtrollad av alla fantastiska fotovinklar i staden mellan öst och väst.

Vi njöt av kultur och historia...

... och att bli skrubbade från topp till tå av två rejäla turkiska kvinnor.

Vi blev allt som oftast hungriga av matångorna som lockade oss från alla håll...

... och efter vi hade ätit fortsatte vi med vår sightseeing,

... och sedan åt vi lite till. (Dessa våfflor - maaaagiskt goda!)

Vi blickade upp emot "The Obelisk of Theodosius", och beundrade mosaiken i Topkapipalatset.

***

Vi hade kort och gott en cityweekend som gav tio poäng av tio möjliga. (Här kan ni läsa mer om resan till Istanbul.) Vår semester till Island blir en helt annan typ av resa, med fokus på landskap och friluftsaktiviteter. Alltså, känslan av att ha en sådan här drömresa inbokad. Finns det något bättre?

Glad Påsk!

I vår familj var det en viss tvååring som inte alls var intresserad av att kleta läppstift på kinderna och ha ett konstigt huckle på huvudet. Påskandet får istället den här grabben stå för i år. Glad påsk på er! (Om jag ska äta påskgodis? OM jag ska!)

Sommarlängtan och båtförtöjning

Det där med att åka "hem" till Blekinge i helgen väckte ett omåttligt begär efter ljumma sommarkvällar och puttrande båtturer på Östersjön.

Min syster (som för övrigt fyller år idag, hurra!) var mäkta stolt när hon äntligen lärde sig att förtöja en båt i somras...

... fast det där gäddhuvudet hade hon nog kunnat vara utan.

Sturkö, augusti 2012.

Grattis systra mi. Hoppas att Skottland firar dig med säckpipor istället för haggis i dag!

Om att tjäna pengar på sin blogg

När jag började blogga för ett par år sedan var det i liten skala, mest för familjen. I takt med att bloggen har vuxit (jag har som mest haft ca 2000 unika besökare i månaden) har jag börjat fundera på det här med bloggen och marknadsföring/ersättning. Då och då får jag förfrågningar från olika företag som vill att jag skriver om dem, ofta mot pinsamt låg ersättning. Precis när jag var ny i bloggsvängen gick jag på ett par sådana nitar. Vad gäller annonser har jag dock under hela min "bloggkarriär" medvetet valt bort sådana.

På senaste tiden har jag funderat ganska mycket på hur jag ska gå vidare med bloggandet. Vill jag se bloggen som en inkomstkälla, som en hobby, eller - allra helst - både och? Under dagen har jag haft en lång mailkonversation med ett företag som ville att jag skulle skriva om dem - mot en ersättning som i ärlighetens namn kändes ganska lockande. Lättförtjänta pengar om jag hade valt att gå vidare. Jag insåg ganska snabbt att företaget absolut inte ville att det skulle framgå att jag skrev om dem mot ersättning. Tvärtom, jag skulle skriva så naturligt som möjligt, så att ni läsare inte alls var medvetna om att jag hade fått ersättning för att skriva om företaget i fråga. 

Jag valde att tacka nej till erbjudandet om "samarbete". Jag vill helt enkelt vara ärlig mot mina läsare. Om och när jag börjar göra göra PR för olika typer av företag, vill jag att det tydligt ska framgå att det är just det: reklam/samarbete/recension. Bloggerskan Upp och hoppa-Sofy är ett utmärkt exempel på hur man ska gå till väga för att vara ärlig mot sina läsare. Också Lofsan är en förebild för hur man bloggar på ett "schyst" sätt - läs gärna hennes inlägg "Om att inse sitt värde". Även fina och kloka Clara har skrivit om det här med om blogg-PR idag. Tack för att ni visar vägen tjejer, det gör det lättare för oss "småbloggare" att tänka till!

Det skulle vara intressant att höra vad ni tänker angående ämnet. Hur mycket dold reklam grejar man egentligen som läsare?

Edit: Om ni vill läsa mer så redogör Lykke på ett klart och tydligt sätt om skillnaden mellan reklam och PR.

Vardagsäventyr

I torsdags kväll hade vi fortfarande inga stora planer inför helgen, mer än att Tobias behövade jobba (mycket). Ganska snabbt kom vi överens om win-win lösningen var att jag och barnen tog tåget ner till min familj i Blekinge.

Sagt och gjort, fredag morgon kl 05:21 satte vi oss på tåget mot Blekinge. Våra barn är ganska resvana vid det här laget, mamman likaså. Men att sätta sig på tåget med två ganska åksjuka små barn, med två tighta byten och potentiella förseningar (hej, SJ!) - det är en utmaning.

Vår fyraåring njöt av lite äventyr i vardagen, och såg fram emot att hänga med sina kusiner. Behöver jag säga att han som vanligt skötte sig exemplariskt, trots lite frustration över en timmes försening i Alvesta? "Du sa ju att vi skulle byta tåg direkt mamma!?"

Lillasyster skötte sig också. Den där kaskadspyan över hela mig, 4 minuter innan andra tågbytet, kan jag liksom inte lägga henne till last. Med ett oanat lugn lyckades jag både byta kläder på henne och mig, torka upp, och packa ihop oss lagom till bytet - med säkert 30 sekunders marginal. Multitasking är en av alla fantastiska egenskaper som vi småbarnsföräldrar "gratis" kan addera till vårt CV. Inte illa alls!

Veckans träning (v. 12)

Vissa veckor är det svårare att skrapa ihop sina träningspass än andra. Jag har haft en intensiv jobbvecka, följt av en spontan weekend "hem" till Blekinge med barnen. Löparkläderna packades såklart ner i väskan, så att jag kunde avnjuta i vart fall ett pass i ett snöbeklätt Karlskrona.

Måndag-tisdag: Vila
Onsdag: Cykla 10 km (30 min)
Torsdag: Springa, Röhnisch Running School, pass # 7
Fredag: Vila
Lördag: PW 60 min
Söndag: Springa, Röhnisch Running School, pass # 8

Nu väntar en kortvecka på jobbet, följt av en efterlängtad påskledighet. Oj vad här ska tränas!

Tummen upp för Karlskronas Marinmuseum (där vi gifte oss!), och utomhuslöpning.

Smak av sommar

Jag sitter och smider sommarplaner tillsammans med min storasyster. Att bläddra i almanackan är en av mina favoritsysslor. Smida planer, drömma, längta... (Just nu hägrar en resa till Island!)

Men, var inte oroliga, jag är duktig på att njuta av nuet också. Nyss nämnda syster står i köket och mixar ihop en "Coco sunshine" á la Naked Juice Bar. Något bättre sätt att sukta efter sommar, samtidigt som vi njuter av här och nu, det kan jag faktiskt inte komma på.

Förra lördagen...

...packade jag väskan och drog till Blogger Boot Camp. Denna helgen packade jag också väskan, denna gången för en tågtripp ner till Blekinge tillsammans med barnen. Har hunnit med att umgås med 2 x föräldrar, 1 x katt och 2 x syskon med familjer. Ett gäng obligatoriska Chocolate Chip Cookies ligger i magen, och nu väntar den lika obligatoriska nattpromenaden i Karlskrona med systern M. Livet på en pinne!

Resfredag: Här hämtar jag inspiration!

Koh Lanta, april 2012.

Dagens "Resfredag" går ut på att tipsa om andra resebloggar/reseforum. Visst älskar jag att läsa glossiga resemagasin, men allra helst kombinerar jag det genom att surfa runt på olika forum och bloggar med tyngdpunkt på resor. Det är ofta där jag hämtar inspiration och tips på "det lilla extra", eller dit jag söker mig för att hålla modet uppe under en lång, kall vinter som den här.

Symary: Den 1 augusti 2010 kastade den här familjen (mamma, pappa + två barn) loss för att bege sig ut på sitt livs äventyr. Barnen i familjen ville segla till Pippis "Kurrekurreduttön", och deras vilja är båtens lag. Just nu befinner sig båten utanför Australien - jag följer dem med stor nyfikenhet.

Rosita reser: Rosita älskar att resa. That makes us two! Hon driver ett högklassigt inspirationsforum för resor och utflykter med barn. I skrivande stund njuter hon av solen i Rom, och för ett par veckor sedan strosade hon runt i Istanbul.

Freedomtravel: Peter och Helena reser så fort de får tillfälle, ofta i husbilen "Freedom". Just nu är de i full gång att sälja lägenheten, för att bege sig på en långresa i husbilen. De har fått mig rejält nyfiken på att upptäcka världen i en husbil. (Kanske blir det lösningen på min lilla familjs boende framöver?)

Hallins reseblogg: Bloggen drivs i Resias regi, och knyts i hop av proffsiga Margareta Hallin. I bloggen finns resmål från alla världens hörn, varvat med roliga anekdoter och läsarreportage.

Jag kikar också ofta och gärna in på Reseguiden, både för att jämföra priser på resor, och för att läsa medlemmarnas egna reseguider. (Jag skrev för övrigt min första medlemsguide om Koh Mook för ett tag sedan.) Jag gillar också att läsa om resor inne hos Lisa, förmodligen eftersom vi verkar ha i stort sett samma preferenser på resmål. Nu senast skrev hon om ljuvliga Costa Rica, som jag förälskade mig i för drygt 10 år sedan.

Så där, nu ska jag återgå till det stora nöjet att surfa runt efter resor. Just nu går tankarna till något så exotiskt som ... Medelhavet. Hela min kropp skriker efter värme!

Söndergråten

Jag kom precis hem efter att ha sett The Impossible på bio. Jag har aldrig någonsin fällt så många tårar över en film förut. När eftertexterna började rulla kunde jag inte tänka på något annat än att skynda mig hem för att krama om min familj. Tsunamikatastrofen 2004 lämnar ingen oberörd. Filmen baserar sig på den sanna historien om Maria Belón och hennes familj. De vaknade den 26 december 2004 upp till en solig dag i semesterparadiset Khao Lak, för att några timmar senare befinna sig mitt uppe i en mardröm.

Den 12 april förra året fick vi vara med om en omskakande tsunamivarning på Koh Lanta. Klumpen i magen glömmer jag aldrig. Vi hade tur, men fick oss en rejäl tankeställare. 

Nu ska jag bära över de här knattarna till vår dubbelsäng. I natt vill jag ligga nära, länge. Var rädd om livet, det är inte självklart!

What doesn´t kill you makes you stronger!

3 x Powerpinglor! (Foto: Henrik)

Jag har under flera år haft en önskan om att genomföra en Tjejklassiker. Ni vet, en av de där grejerna på ens "Bucketlist" som ska bockas av. I höstas vann jag en plats på Lidingöloppet 15 km på Upp och hoppa-bloggen. Det blev startskottet på min resa. Några kvällar efter genomfört Lidingölopp satt jag plötsligt tillsammans med två av mina tjejkompisar och bokade startplatser på löpande band: Tjejvasan, Tjejvättern och Vansbrosimmet. Bäst att smida när järnet är varmt, typ.

I takt med att snön började falla, började jag undra om det där med längdskidor verkligen var en bra idé ändå. Jag hade i princip aldrig åkt skidor, varken längd eller utför. Efter att en gång ha fastnat i en ankarlift fick jag ångest bara jag såg en snöbeklädd sluttning. Att tidigt boka in ett teknikpass med Linda var utan tvekan mitt bästa drag inför Tjejvasan. Med hennes pepp och goda råd kunde jag faktiskt ta mig runt spåret i Rudan, på ett av mina allra första träningspass i skidspåret. Och på den vägen var det. Många var helgerna då jag ställde klockan på ringning långt före vad som är normalt, för att i mörkret ge mig ut i spåret. För varje gång kände jag mig lite mer säker på mig själv - och på min förmåga. Från att ha undrat hur jag någonsin skulle lyckas med bedriften att genomföra tre mil på längdskidor, kändes det helt naturligt att ta skidorna på axeln och sätta mig på en buss mot Mora.

I mitt fall var resan verkligen målet. Jag hade fantastiskt roligt på vägen, fick uppleva kvalitetstid ute i skidspåret med vänner som jag nästan aldrig hinner umgås med annars, fick en anledning att komma ut i friska luften, lärde mig ett och annat om mitt psyke, och fick dessutom en anledning att bälga i mig litervis av blåbärssoppa - bara det, så värt! Och till slut gjorde jag alltså det - jag genomförde Tjejvasan 2013. Jag är starkare nu än innan, både i kroppen och psyket. The sky is the limit! (Ser ni förresten hur långa mina skidor är på bilden? Så blir det när man lånar av lillebror. Betydligt tyngre åkning, vilket gör bragden ännu större, inte sant? Heja mig!)

Sötsuget och jag

Det slår aldrig fel. Så snart jag har för mycket att göra, eller känner mig allmänt stressad för något, sätter sötsuget in. För andra slår det åt andra hållet, de tappar helt enkelt matlusten. Jag behöver lära mig att inte låta känslorna styra mina matvanor. I kväll behöver jag jobba sent. Tanken på att sätta mig ner och gnaga på ett äpple känns inte så lockande, hela kroppen skriker efter socker: "Det är jag ju värd eftersom jag ska jobba sent, och förmodligen är godiset direkt livsnödvändigt om jag ska orka hålla mig vaken!?"

Jag vet ju att kroppen mår bättre av att tanka bra bränsle. En bil som ska köra en Grand Prix i Monaco vill knappast bli tankad med "fulbränsle". Nej, för att prestera och få ut det bästa av motorn gäller det att tanka med det finaste bränslet - först då kommer man upp i de höga farterna, och kan klara av de långa uppförsbackarna!

Veckans träning (v. 11)

Foto: FBBC (Bildbevis! Raden längst ner, nr 5 från höger.)

Det är inte varje dag man gör en hel veckas träningsranson på en och samma dag, men i lördags var det bara att köra. Kroppen klarar mer än vad man tror! Annars har veckan bestått av ett par pass från löpskolan, vilket jag tänker köra vidare på under kommande vecka.

Måndag: Löpning 6 km (35:25), Pass 4 Röhnisch Running School
Tisdag: Vila
Onsdag: Eh. Bowling. Räknas det?
Torsdag: Löpning, Pass 5 Röhnisch Running School 10 min jogg, därefter 12 x 30 sek max + 30 sek jogg + 30 sek vila, avsluta med 10 min jogg
Fredag: Vila
Lördag: Fazer Blogger Boot Camp, med inte mindre än 4 träningspass à 1 timme: Cykel, Löpskola, "Mudmania"(styrkeövningar utomhus), och "SOMA"
Söndag: (Välbehövlig) vila

Nu vill jag höra hur det går för er? Har ni något mål med er träning, och i så fall vad? Själv siktar jag som bekant på Tjejvättern som går av stapeln den 8 juni, och innan dess väntar Vårruset med jobbet. Vår. Jag längtar!

Måndag morgon...

... och -10 grader kallt. Förra årets mars var betydligt behagligare. Plussa på en sisådär 40 grader.

Lägg till lite exotiska blommor...

... en vit sandstrand i Phuket,

... och två barn utan vinteroveraller och 10 lager kläder. Är det konstigt att man längtar bort i bland?

Fazer Blogger Boot Camp 2013 - check!

Jag var nog inte den enda som vaknade med träningsvärk i morse. Det är inte ofta man kör fyra träningspass per dag, men på BBC tycks allt vara möjligt. (Eller ja, kanske inte allt, i alla fall inte för mig. Det var teoretiskt möjligt att välja totalt 6 träningspass under dagen, men jag la in två föreläsningar för att få lite andrum mellan passen.)

I väskan trängdes fyra (!) ombyten kläder, och de kom väl till pass under dagen. Arrangörerna hade också uppmanat oss att ta med namnskyltar, det blir liksom trevligare så. I sista sekund rotade jag loss bland scrapgrejerna som min snälla syster har gett mig. (Tobias undrade för övrigt om jag skulle iväg på pysselläger.)

Dagens första pass var ett svettigt sådant, på cykel. Tillsammans med ett peppat gäng rev jag av "Cykel - upp och ner", instruerad av starka Andrea. Välbehövligt att få lite tips och trix inför Tjejvättern senare i sommar. 

Från vänster: Linda, Hanna, Alfva, Lisa och Jenni.

Därefter var det dags för löpskola som leddes av ett par tjejer från Runday. De glada deltagarna på kortet ovan gjorde en strålande insats, rutinerade löpare som de är. Löpskolan avslutades med en stafett i lag om tre och tre, vilket lockade fram tävlingsinstinkten från gympan back in the days.

Tredje passet utgjordes av en tuff tillställning i Humlegården tillsammans med Lofsan. Vi körde tio-tolv olika styrkeövningar, uppdelade två och två - häftiga övningar med hjälp av bara kroppsvikten. Jag vet att Lofsan kommer att visa flera av övningarna på "PT-skolan" i TV4 framöver, missa inte det. Jobbigt, men fantastiskt kul! 

Samma Lofsan körde sedan en föreläsning om hur hon kommit dit hon är i dag. Det är väl ingen hemlighet att Lovisa är en av mina förebilder, och det var som vanligt inspirerande att lyssna på henne. Grym föreläsare, trygg och säker som en klippa.

Efter Lofsan-föreläsningen körde jag en föreläsning till, denna gången med Sofia och Terese. De berättade om sina resor från ungdomsåren till de träningsförebilder de är i dag. Ingen självklar resa, och jag är ganska säker på att jag inte var den enda som blev berörd av deras berättelser (har ni inte läst Tereses bok Viktig - gör det!)

Dagens sista pass, "SOMA", var en spännande tillställning med amazonkvinnan Cecilia Gustafsson. Träningsformen SOMA går ut på olika röresemönster där man tränar styrka, kondition, rörlighet, stabilitet och balans. Inga redskap alls, kroppen och underlaget är det enda motståndet. Jag önskar för övrigt att jag vore lika smidig som Cecilia, vilken kvinna!

Efter något som kan ha varit en av mina skönaste duschar någonsin avslutades kvällen på bästa sätt på Finlandshuset, med fin middag tillagad Thomas Diederichsen (japp, the very one: årets kock 2011!), och underhållning.

Jag satt tillsammans med några av alla grymma tjejer från "Lofsans facebookgrupp". (Jodå, så här kan det se ut vid middagsbordet på en bloggtillställning... :) Snyggingen till vänster, Hanna, har en blogg som jag läser ofta och gärna. Som sagt, jag är så glad över alla nya vänskaper som jag får uppleva till följd av att jag började blogga. Lisa och Linda känns numera som riktigt goda vänner.

Glitter och glamour fick alltså avsluta en dag full av kämparglöd, inspiration, prestation och sist, men inte minst, glädje. TACK Sofia, Terese och Mela för en fantastiskt välplanerad tillställning, och tack alla sponsorer för den överfulla goodiebagen. Det här gör jag definitivt om!

Maxad träning!

Bild lånad från Lisa (som står till höger om en glad Lofsan.)

Japp, äntligen kom dagen jag har längtat efter sedan i november - Fazer Blogger Boot Camp. Jag gick hemifrån kl 06:30 i morse, och kom hem över femton timmar senare, mör i hela kroppen, men lycklig efter en fantastisk dag tillsammans med drygt 150 tjejer som gillar att träna. Jag har cyklat, sprungit, kört tuffa styrkeövningar i Humlegården med Lovisa aka Lofsan som instruktör, gått på roliga föreläsningar, testat "SOMA", och hängt med vänner - både nya och gamla. Kort sagt, en alldeles förträfflig dag. Hela jag är full av träningspepp och inspiration efter dagen, som uppfyllde alla mina förväntningar och mer därtill. I morgon kommer en utförligare rapport, men först ska jag avnjuta en välbehövlig nattsömn!

Resfredag: Önskelista

Nya Zeeland, norra ön, 2004

Det där med att resa är verkligen min "grej". Hittills har jag besökt 41 länder (märk väl att Reseguiden räknar Åland och Vatikanen som egna länder.) Flera av dem känner jag mig inte alls färdig med, utan hoppas kunna återvända både en och två gånger. Som Nya Zeeland till exempel. Under min resa dit för snart tio år sedan hann jag aldrig ner till södra ön, och det ångrar jag fortfarande bittert. Tobias vill gärna dit (hallå, Sagan om ringen!), så förmodligen blir det en resa dit när barnen blir lite äldre. Kanske rent av testa livet i husbil? För någon vecka sedan satte jag mig ner och skrev i vanlig ordning ner ett antal mål, denna gånger resmål till länder jag ännu inte har besökt.

Länder jag planerar att resa till inom närmaste året: Estland, Belgien och Island.

Länder jag hoppas kunna resa till inom 2-3 år: Irland, Holland, Kroatien, Kap Verde, Jordanien.

Länder jag hoppas kunna resa till inom 4-6 år: Brasilien, Argentina, Singapore, Kina, Seychellerna.

Det är väl bara att börja beta av. Jag börjar med Estland, flyg och hotell är bokat till Tallinn den 12-14 april. Vad säger ni, har ni någon favoritplats där ute i vida världen som jag inte får missa? Hit me!

Det bästa jag har gjort.

Allt sedan han var alldeles ny och skrynklig har jag varje kväll krupit tätt intill honom och viskat i hans öra:

- "Du är min, du".

Den insikten får mig fortfarande alldeles rusig av lycka. Den där villkorslösa kärleken som jag känner till mina barn, den är olik allt jag någonsin har upplevt. Insikten att man kan älska någon så mycket att det faktiskt gör fysiskt ont. Den 19 oktober 2008 förändrades mitt liv för alltid. I år är det fem år sedan jag blev mamma för första gången. En dramatisk upplevelse på alla möjliga plan. När jag till slut fick ha honom hos mig, var det verkligen som att få ha "Himlen i min famn". De där stora, mörka ögonen som jag drunknade i. Lillasyster likadant, även om allt liksom kändes mer självklart då. Jag är verkligen lyckligt lottad. Tack livet!

33 den 13/3

Jo, så är det faktiskt. Jag älskar att fylla år, det måste jag nog medge. Men att fylla så här, mitt i veckan, med vanlig jobbdag och så, det förtar liksom lite av tjusningen.

Nåväl, har i alla fall bokat in en massage dagen till ära. Dessutom väntar bowling och middag i kväll. Det går ingen nöd på mig med andra ord. Ett år visare, och ett år säkrare på mig själv. Det är ganska skönt att bli äldre ändå.

Ler och långhalm

Tänk den där känslan att ha någon som du har känt sedan ni var nykläckta. En vän som kan läsa dina tankar. Ni vet, när ord är överflödiga, och det räcker med en blick för att veta precis vad hon tänker. 

En sådan vän har jag. Våra mammor råkar dessutom vara tvillingar. Som om det inte vore nog råkar vi dessutom vara födda dagen efter varandra.

Foto: Jette

I dag är det 33 år sedan hon föddes, hon som vet allt om mig. Grattis kusin i kubik - både på födelsedagen och på namnsdagen!

Veckans träning (v. 10)

Det bästa botemedlet för långtråkig träning är att fixa lite roligt träningssällskap. Särskilt när man gör plankan. Träningsveckan har annars dominerats av löpträning, till min stora lycka. Som vanligt fungerar jag mycket bättre när jag har en plan att följa, mot ett specifikt mål. Just nu är det Röhnisch Running School som får mig att hålla ångan uppe, och som gör att jag hela tiden utmanar mig själv.

Måndag: 5 km löpning (30 min)
Tisdag: Qigong (40 min)
Onsdag: Casall T.O.D #5 Butt Shape (15 min)
Torsdag: Löpning (Uppvärmning 10 min jogg, intervaller 12 x 1 minut, avslutning 10 min snabb jogg)
Fredag: Vila
Lördag: Löpning (Uppvärmning 10 min jogg, backlöpning 20 min, avslutning 10 min jogg)
Söndag: Vila

Kommande veckas stora höjdpunkt är Blogger Boot Camp, där jag har ett flertal spännande pass inbokade. Det ska bli fantastiskt roligt att träffa alla fina, inspirerande tjejer - både deltagare och instruktörer. Kan det inte bli lördag typ nu?