Lakrits + choklad = sant!

Det är väl ingen hemlighet att jag älskar choklad. Och lakrits. De smarta islänningarna har någon gång kommit på den briljanta idén att förena de två magiska smakerna till en drömkombination. När jag landade på Island tog jag uppgiften att smaka mig igenom sortimentet på allvar. Självklart måste jag dela med mig av mina slutsatser. Varsågod, här har ni Annikas topp fem lakritschoklader á la Island:

1. Djúpur Sterkar. Det här utgör tydligen en klassiker i en "upphottad" version. Yttersta laget består av det ultimata salmiakpulvret, därefter kommer ett lager choklad, och sist en kärna av mjuk sötlakrits. Första kulan jag åt var en "once-in-a-lifetime" smakupplevelse. Jag visste på en gång att inget skulle toppa det här!

2. Draumur. God och len mjölkchoklad, vars innandöme gömmer två lakritsstänger. Riktigt bra!

3. Eitt Sett. Lite oväntat utseende, med ett block mjölkchoklad på vilket det ligger ett lager mjuk "Käck-liknande" lakritskola. Jo, den här kan jag absolut rekommendera.

4. Djúpur original (inte med på bilden). Ett krasande vitt hölje döljer en lakrits- och chokladkombination som är en av de mest populära i Island. Själv blev jag så betagen av salmiakhöljet på uppföljaren Sterkar (nr 1), att originalet kändes lite "fattigt" i jämförelse.

5. Nizza. Mjölkchoklad i kombination med lakrits. As simple as that. Jag blev lite besviken på den alltför söta chokladsmaken, därav sistaplatsen på listan. Men jo, jag skulle absolut äta den igen.

Vill ni ha fler experttips om de olika varianterna på isländsk chokladlakrits rekommenderar jag att ni läser det här inlägget från Islandsbloggen. Och bara så ni vet, jag har köpt på mig ett lager av mina favoriter (nr 1 & 2) som ligger här i skafferiet. Om ni skyndar er hit kanske det räcker till ett smakprov. Men bara kanske...

Sommar i Sverige

Japp. Sommar. I Sverige. Det är svårslaget, i alla fall så länge vi slipper att klaga på regn och andra tråkigheter. Efter resan till Island, som fick rivstarta min semester, har jag nu fem lediga veckor framför mig. Det är svårt att inte småle vid tanken.

Förra året gjorde vi lite längre utflykter i Sverige, en av dem var en heldag på Kolmården. 

Skrindan var en lifesaver för trötta små ben.

Det känns märkligt att titta på bilder från förra sommaren. Jag minns att jag tyckte Julia hade blivit så väldigt "stor". Tja, allt är väl relativt antar jag. Nuförtiden är hon både välling- och blöjfri. Nope, inte ens nattblöja. Plötsligt finns det äntligen plats i soptunnan igen! Man kan tydligen finna lycka på olika plan här i livet. :)

Resfredag: Träna på semestern

Inte ett endaste filter eller ens lite redigering - bara ett fantastiskt Islandsljus, glada färger och en schyst systemkamera.

Sommar! Semester! Resor! Dessa fantastiska ord behöver inte betyda uppehåll från träningen, snarare tvärtom. Är det någon gång det finns tid och möjlighet att träna är det väl just då, just nu. Den färgglada kavalkaden på hotellsängen fanns med i min packning till Island. Hotellet vi bodde på hade ett fräscht gym som vi såg till att utnyttja, och vi fick dessutom tillfälle att simma i spa-avdelningens lyxpool. (Med poolens 39 grader kanske inte förutsättningarna för Vansbrosimmet om en dryg vecka var desamma, men ändå. Simning som simning, right?) Träningspassen i gymmet och poolen såg vi till att varva med ridning och promenader.

Så, denna resfredag får tipset bli att inte glömma träningskläderna i sommarens packning. Det kommer alltid att dyka upp tillfällen för träning. Energin efter ett bra träningspass gör dig både piggare och gladare - och kommer att framkalla ett extra glow i hyn som inte ens den bästa bronzern i världen kan ge dig!

Island från hästryggen

Alltså, jag är ledsen om jag tjatar. Men det här landet borde alla få uppleva. Mossbeklädda lavastenar, mäktiga vattenfall, rök från underjorden, pysande vulkaner, vidsträckta slätter, sprutande gejsrar, valfyllda hav, och så hästarna såklart. Dessa töltande, pigga varelser, med kloka ögon och varm andedräkt. 

Vi vaknade till ösregn, men lagom till vi skulle ut och rida sprack det upp - och vi fick avnjuta en fantastisk ridtur över isländsk stock och sten. Kanske att vi red förbi en och annan älva som låg och sov i stenarna, och förmodligen också ett gäng troll. För jo, sådana finns det tydligen gott om här på ön! 

I morgon är det dags att bege sig hemåt igen. Jag saknar min familj, och hoppas kunna få återvända hit med dem framöver. Som sagt, alla borde få åka till Island! (Tack till Mimmi som har tagit bilderna.)

Bland gejsrar och heta källor

En snabb hälsning från ett ofattbart vackert land. Det känns fortfarande surrealistiskt att vara här, mitt bland gejsrar och heta källor. Kameran går varm, men som vanligt förstår jag att mina foton aldrig kan göra verkligheten rättvisa. Mimmi lyckades fånga den aktiva gejsern "Strokkur" med sin iPhone, jag snikar på den bilden fram tills jag hinner få ordning på mina foton. (Tack Mims!)

Idag vräker regnet ner, och vår planerade joggingrunda får stå tillbaka för en tur ner till gymmet. Med tanke på intaget av chokladlakrits i olika varianter lär vi behöva stanna på gymmet ett par veckor eller så...

Veckans träning (v. 24-25)

Lycka!

Vet ni? Det finns inte så mycket att tillföra under den här rubriken. På två veckor har jag lyckats få till tre ynka träningspass, varav det ena bestod av ett 15 minuters tabatapass, och de andra två av löprundor. Två veckor efter våra tio mil på cykel försöker jag fortfarande hitta det där lilla extra för att tycka träning är något lustfyllt. Mitt sinne har dessutom varit etthundra procent inställt på "jobbmode", och träningen har dessvärre inte blivit prioriterad. Men nu? Nu laddar jag batterierna igen. Den sjätte juli är det dags för Vansbrosimmet, mitt sista delmoment i Tjejklassikern á la Annika. Jag kan knappt förstå det själv. Stolt? Jovars. Och inte så lite heller.

Mot Island

´
Samma konstellation, men annan destination. Jag och syster min, men denna gången blir det Island istället för Istanbul. När ni läser det här inlägget sitter vi i ett flygplan på väg till Reykjavik. I resväskan finns ridkläder, badkläder och regnkläder - vi är redo att göra Sagolandet!

Semester!

Detta lilla ord, så fullt av förväntan, glädje och... planer. Jag har sex veckors ledighet framför mig, och midsommarhelgen blev startskottet på en lång och efterlängtad semester. Sol, bad, familj, vänner, och ljusa nätter som aldrig tycks ta slut. Sommarlov, jo jag tackar!

Midsommarafton 2013

Visst blev det midsommar även i år. Några droppar regn fick vi också, som sig bör.

Firar man midsommar intill en sjö, är en båttur närapå obligatorisk...

... nästan lika obligatorisk som ett "nu-tittar-vi-ut-genom-varsin-midsommarkrans-och-ser-glada-ut"- foto.

Dans runt stången, lyckliga barn och en skimrande skymning.

Inget att klaga på, inget alls. Ljuvliga svenska sommar!

Glad midsommar och allt det där!

Vad hände? Midsommarafton? I dag? Jag får tydligen fira midsommar dubbelt upp i år. I tisdags kväll var det midsommarmingel på jobbets kontor i Bryssel, ett riktigt lyckat sådant. Lite märkligt, dock, att behöva förklara för kommissionärer och ambassadörsfolk från jordens alla hörn vad midsommarstången symboliserar. Hm. Vissa saker kanske är bättre osagda. Hörrni, jag önskar er en riktigt fin dag tillsammans med nära och kära - det tänker vi ha!

John Green, Helixir och en påse färgglada chokladkulor

Tillbaka på svensk mark igen, med många timmars sömn att ta igen. Flyget hem var försenat, vilket innebar att jag inte var hemma förrän 01:30 i natt. Hm, borde såklart ha passat på att sova på flygplanet, men jag blev istället fast i boken som jag köpte med mig i farten. "The fault in our stars", skriven av John Green, är en bok ni verkligen bör läsa. (Fast, om ni inte vill sitta med tårar rullande längs kinderna på flygplanet, kanske ni kan spara den tills ni är ensamma.) Jag läste att Fox2000 precis har köpt filmrättigheterna till boken, och om de lyckas göra boken rättvisa har vi en fantastisk film att se fram emot. Jag säger inte mer än så.

Mitt boksug har äntligen kommit tillbaka. Och med det, godissuget. Och inte så lite heller. Varför, varför, varför är jag beroende av m&m´s? En sista sak innan jag däckar på soffan - om ni har vägarna förbi Belgien (eller Frankrike), missa inte smoothiebarskedjan Helixir. Riktigt bra!

God natt från Europas huvudstad!

Alltså, Bryssel... Pulsen, makten, besluten, kontakterna, politiken. Det är här det händer, for sure. Jag har minglat och manglat, och pratat både spanska, tyska, engelska och svenska. Jag är full av intryck, och har såklart blivit förälskad i den här staden. Om man skulle ta och söka jobb inom EU ändå!? Fast vänta nu... Det var den lilla detaljen franska också - detta märkliga, märkliga språk. Bonsoir!

Mot Bryssel, nytt försök!

Jurist-Annika.

Förra gången jag hojtade "Mot Bryssel" kom jag så långt som till flygplanet, men där tog det stopp. Snökaoset i december gjorde att min efterlängtade resa fick ställas in. Nu är det dags för nytt försök, denna gången utan snökaos tack! Kavajen och visitkorten är nedpackade, dags att träffa Kommissionen och genomföra mitt livs förmodligen viktigaste jobbmöte hittills. Spännande, indeed!

Drömmen om en egen kock

Jag har en spännande vecka framför mig, på alla plan faktiskt. Stressen (både positiv och negativ) gör att jag drömmer mig bort långt ifrån köttbulleträsket. Usch ja, mathållningen är katastrofal just nu. I stället längtar jag efter nyfångade räkor och fräscha sallader, restaurangbesök och inga måsten i matlagningsväg. Tänk att vi spenderade ett halvår utan att i princip laga mat en endaste dag. Fast det är klart, att värma microlådor kanske inte direkt kvalificerar sig som matlagning heller, right?

It´s a girl!

Jo, jag måste erkänna att det är en märklig känsla att min lillebror faktiskt inte är så liten längre. Nu är han pappa till en alldeles egen liten dotter. Välkommen till världen lilla L, som du säkert har märkt kan din pappa redan det här med barn. Du kommer att få hård konkurrens om hans/Hans famn av din kusin Julia, det är då ett som är säkert!

Resfredag: Storstäder i Europa

Jag märker att mitt resande på senaste tiden har siktat in sig på större städer i Europa. Det gör mig inte så mycket att tiden inte riktigt räcker till långflygningar - bara en eller ett par timmars flygresa från Stockholm finns ju massor av spännande städer att uppleva! Med lågprisflygens inträde på marknaden är det många gånger billigare för mig att boka en biljett utomlands, än att ta tåget hem till Karlskrona. Min senaste resa gick till Tallinn, en stad som definitivt är värd ett besök. Kommande två veckor ska jag besöka Bryssel och Reykjavik. Jag har verkligen sett fram emot att åka till båda platserna, inte minst till Island, som länge varit ett av mina drömresmål. 

En av de bästa grejerna med att resa är chansen att få uppleva nya smaker. Jag försöker vara duktig på att beställa lokala delikatesser, även om det inte alltid blir precis som jag har tänkt mig. Fikastunden på Maiasmokk café i Tallinn var dock en höjdare!

Spännande arkitektur är också en av de stora behållningarna med att resa, här vid Stora torget i Tallinn.

Jag uppskattar också att gå runt och fönstershoppa i alla små roliga butiker. Det är hellyxigt att strosa runt i en stad man inte känner, utan att ha några tider att passa.

***

Bryssel blir dock främst fokus på jobb - jag längtar efter att vistas nere i "maktens korridorer" (och inte minst efter att försöka utöva lite makt själv!). Resan till Island blir fokus på upplevelser och natur. Ni må tro att jag mår gott nu, planeringen och uppladdning inför resorna i sig är ofta halva grejen för mig. Vad säger ni, är det något jag absolut inte får missa i Bryssel respektive Reykjavik? Sofy var schyst och tipsade om avsmakningsmenyn på "The Fish Market" i Reykjavik. Fler insidertips mottages tacksamt!

Tjejmilen och Plan Sverige

Detta året, liksom förra, springer jag Tjejmilen i samarbete med Plan Sverige och deras kampanj Because I am a girl för att stärka flickors rättigheter runt om i världen. Jag lovade att återkomma till er med mer information om hur ni skulle kunna hjälpa mig att hjälpa. Nu har jag, du, vi chansen att göra något riktigt bra! Jag, Clara, Linda och Lisa har startat en insamling till förmån för flickors rättigheter. För varje hundralapp vi samlar in kommer vårt lag "Liclanli" att göra en utmaning efter det att vi gått i mål efter Tjejmilen. Vårt mål är att få ihop 5000 kronor, som kommer att gå till ett projekt för att utbilda 1000 flickor i Guatemala. Gå gärna in på min/vår sida och hjälp till att göra skillnad!

Jag är stolt över att tillsammans med det här gänget kunna representera Plan Sverige under Tjejmilen. Det går att göra skillnad - kolla själva får ni se:

Mix and match

Sommarsandaler, roliga nagellack och festligheter. Det är aldrig så roligt att botanisera bland nagellacken som efter en lång, alldeles för lång, vinter. Stackars fötter, inklämda i ett par varma vinterkängor under evigheters evigheter. Det kan väl aldrig vara nyttigt? Nope, nu är det dags att visa framfötterna - bokstavligt talat!

Fröken Julia

Hon kan få hjärtan att smälta, den här lilla flickan. Målmedveten som få, djurvän, bokslukare och godisråtta. Jodå, visst är hon en mix av både mamma och pappa. Vissa stunder vill jag trycka på "paus", och stanna tiden för alltid. De växer så fort, mina små.

Veckans träning (v. 23)

Ni har väl aldrig fått nog av cykelbilder!? :)

Allsidig träning? Nja, inte riktigt va. Förra veckans träning går inte till historien som den mest varierade i världshistorien:

Måndag: Cykla 8,7 km (29 min)
Tis-Ons: Vila
Torsdag: Cykla 7,6 km (25 min)
Fredag: Vila
Lördag: Cykla Tjejvättern 100 km (4 h 15 min)
Söndag: (Välförtjänt) Vila

Nu vill jag inte se någon cykel på ett tag, utan istället lägga mycket fokus på löpningen igen. Jag har verkligen längtat efter att få springa, utan att ha dåligt samvete för att jag inte sitter på en cykelsadel. Om en dryg månad är det dags för Vansbrosimmet, så framöver ska jag försöka lägga in ett par simpass i någon närliggande sjö. Om inte annat för att vänja kroppen vid kallt vatten. Hu!

Låt oss presentera Dino från Danonino

För ett tag sedan fick barnen uppskattat besök här hemma. Självaste Dino kom och knackade på dörren, med leverans av en fotboll och en liten frysväska fylld med Danonino. (Lite suddiga iPadbilder, men glädjen kan man inte ta miste på.)

Vi fick också med ett gäng "glasspinnar" med fotbollstema, som kommer att lanseras lagom till damfotbolls-VM. Pinnarna stoppas ner i yoghurten, och därefter in i frysen. Fyra timmar senare är ett svalkande mellanmål på plats. Mycket uppskattat av barn, och mammor, här hemma. Stort tack Dino, och Danonino!

Tjejvättern - från början till slut

Dagen efter. Lite ont i höger knä, annars känner jag mig oförskämt pigg, rent fysiskt. (Att sedan viss tvååring krånglade och höll mig vaken till kl 03:00 i natt, det är en annan historia.) Men hur var det då, där nere i Motala? 

Jodå, det var riktigt, riktigt bra. Jag, Charlotta och Louise (aka "Dreamteam") åkte ner till Motala redan i fredags, för att ha god marginal inför loppet. Ursprungsplanen var först att sova hos vänner i Jönköping, men jag är glad att vi ändrade oss i sista sekund. Det var riktigt skönt att ha en lugn kväll, utan stress, innan det var dags för dagen D. Nummerlapparna hämtade vi ut på Stora Torget, bara fem minuter från vårt boende på Korpens Sporthus i Motala. 250 kr/natt för sovplats i en sovsal tillsammans med en handfull andra tjejer. Rent, fräscht, centralt och tillgång till dusch, kan verkligen rekommendera det för andra Vätterncyklister!

Sedan var det dags för den klassiska "kolhydratuppladdningen". Vi beställde in supergod pasta + ost/baconsås med kyckling, och vissa av oss avslutade måltiden med en maffig chokladkaka...

... medan andra nöjde sig med en klassisk chokladboll.

På kvällen var det dags för lite pyssel. Här började mina händer darra på riktigt. Tydligen var jag inte riktigt med i matchen, för jag satte tidtagningschipet på vänster istället för höger sida på cykelhjälmen, vilket ledde till en uppläxning på Motaladialekt vid startfållan. Hm.

Sömnen var det väl sisådär med, och då inte beroende på att jag sov på en madrass i en gympasal. På morgonen var det dags att kitta upp med "cykelfrisyr" och proffsiga kläder. 

Lite sista minuten-fix skulle också hinnas med...

... och så mer mat såklart. Ska man cykla tio mil är frukosten A och O.

Tadaaa - redo för vad som komma skall! Och visst gick det bra, över all förväntan faktiskt. Vår plan var att klara loppet på mindre än fem timmar, och vi beslöt därför att hålla ett tempo på ca 20 km/h (tack H för cykeldatorn, vilken guldgruva!) Ganska snart märkte vi att vi fixade att köra snabbare än så. Efter ca tre mil kom loppets största utmaning, en brant stigning uppdelad i flera etapper. Här ledde många tjejer sina cyklar, men vi kämpade på. Peppade över hur bra det gick, och över de fantastiskt vackra vyerna över Vättern, trampade, och rullade vi, snabbare och snabbare. (Maxfarten efter stigningen låg någonstans på 36 km/h. Nerför, såklart). Vi stannade vid ett par depåer för att dricka, och jag fyllde på med banan och bulle. Mina bars och druvsockret höll humöret och blodsockret uppe längs vägen. Vi stannade också till för ett snabbt "photomoment" vid en av alla fantastiska utsiktsplatser:

Efter ca sex mil var vi överens om att sänka tidsmålet, för att istället satsa på att komma under 4:30. Med tre mil kvar var vårt mål att köra 30 km/h hela vägen in i mål. Sista milen släppte vi varandra - och jag bestämde mig för att ösa allt jag hade. Det funkade riktigt bra, men med bara någon kilometer kvar smög Louise upp bakom mig, efter att ha legat tight efter ett bra tag utan att ge sig tillkänna. Det satte i gång alla tävlingsinstikter jag har (också de jag inte visste fanns!), och vi två körde en riktig spurt hela vägen in i mål. Jag har efteråt hört att det är förbjudet att spurta på Tjejvättern, det är ju ett motionslopp! Hm, det kan förklara den manliga funktionärens sura min när vi höll på att köra över honom in i mål. Vem vann då? Tja, det skulle i princip behövas en målkamera - så tight var det. Både jag och Louise fick en sluttid på 4:15.

 Charlotta kom minuten efter, en fantastisk prestation med tanke på att hon körde runt på en mountainbike!

***

Hörrni, jag kan verkligen rekommendera det här med cykling. Jag trodde inte att jag var en "cykeltjej", men det är aldrig för sent att ändra sig. Jag gillar vinden i håret, känslan av att glida fram på vägarna i vårt vackra land, och tanken på att jag kan trampa runt i princip hur länge som helst. Eller ja, i alla fall tio mil. Jag känner mig otroligt nöjd med helgens lopp, inte minst för ett par fantastiska dagar tillsammans med tjejerna. Idrott är så mycket mer än bara den fysiska ansträngningen, det är också sammanhållning, skratt och vänskap för livet!

Tio mil senare.

Jodå, visst klarade jag det! Trampade, kämpade och krampade. Fyra timmar och femton minuter från start till mål. Nu är jag hemma, med aningens darriga ben, och ler vid tanken på att jag numera är stolt innehavare av en "Tjejvättern"-medalj. TACK Charlotta och Louise för en fantastisk upplevelse! Nu, mina vänner, kommer jag att krascha på kudden. Det har jag längtat efter ända sedan vi spurtade över mållinjen...

Packning inför Tjejvättern

Alltså, jag går runt som på nålar här hemma. I eftermiddag åker jag och mitt "team" till Motala för att ladda inför morgondagens tio mil. Kvällen igår spenderades hemma hos L och hennes cykelexpert till man. Han hade stenkoll, ojade och hummade när han gick igenom min cykel i detalj. Han gjorde ett fantastiskt jobb, och genom sitt meckande eliminerade han många av mina orosmoment (som den lilla detaljen att kedjan strulade). Den här gången kan jag, till skillnad från Tjejvasan, i alla fall inte skylla på materialet om det inte går riktigt som jag vill... :)

Nu återstår det här med packningen. Jag har i alla fall fått ihop det viktigaste: vadderade cykelbyxor med hängslen, strumpor (Gococo, har ännu inte bestämt om jag ska köra ankellånga eller kompression), sport-bh, linne (Kari Traa, behöver ett linne för att inte mina hängslen ska skava), cykeltröja med fickor, sadelväska med extra slang, cykelhjälm, vattenflaska, choklad och Wasa-bars, druvsocker, solglasögon, cykelhandskar, solkräm och vaselin. (Sedan fotot togs har jag lagt till kontanter, regnponcho, sportklocka, torrt ombyte och iPhonehållare).

Startbeviset är utskrivet, och boende är bokat i Motala. Är det något jag har glömt? Har ni några sista minuten-tips? Nu kööööör vi!

Sjung om studenten... igen och igen!

Jajamen! Förra veckan var det sockerchock i Täby, och senare ikväll är det dags för samma sak, fast denna gången i Huddinge. Jag har inte mindre än tre kusinbarn som tar studenten här i Stockholm i år - fast sedan får vi nog vänta ett par år innan det är dags igen. Fredagens fest missar jag, då kommer jag istället att sitta i en bil på väg till Tjejvättern. Hm, det innebär att morgondagen kommer att vara lätt (underdrift) ångestfylld. Pimpa cykeln, köpa energeibars, tvätta min outfit... Wow alltså. Tur att jag får något annat att tänka på ikväll!

Hon som är jag

"Jobb-Annika" på Skansen i torsdags.
 Foto: Elisabeth Larsson

För ett par veckor sedan var jag på bröllop. Min bordsherre och jag kom att prata ganska mycket om mitt yrke som jurist, och om min arbetsgivare. Efter ett tag frågade han - "Men vem är du, egentligen, bortsett från ditt jobb?" Jag inser att det är alldeles för lätt att definiera sig med sitt val av yrke. Jobbet är ju inte jag!

Det är nyttigt att då och då ta sig en funderare på vem man är. För ett tag sedan genomgick jag någon slags försenad trettioårskris. Jag tycker det är jobbigt att se sin kropp åldras, och inse att åren går allt snabbare. (Ingen klyscha, det känns verkligen så!) Jag verkar ha svårt att inse att jag inte längre är "tjugonågonting". Samtidigt blir jag mer och mer trygg med mig själv ju äldre jag blir. Jag bryr mig inte längre lika mycket om vad folk tycker och tänker om mig. Det är skönt att hitta sin roll. Så. Vem är jag då, egentligen? Vem är hon som är jag? Att familjen är extremt viktig för mig har nog ingen som jag känner undgått. Jag mår som allra bäst när jag har familjen runt mig, både den stora och den lilla. Resandet har blivit en del av den jag är. Världen är så stor, och jag har ständigt en längtan att upptäcka nya platser. Träningsintresset har alltid funnits där, men jag har varit alldeles för omotiverad för att ta itu med träningen på allvar. Jag hann fylla trettio+ innan jag tog itu med den delen av mitt liv, och det är jag så glad för! Jag gillar godis, alldeles för mycket för mitt eget bästa. Och kakor. Och glass. Och mackor. "Riktig" mat skulle jag egentligen klara mig utan. Jag är en bokmal. I perioder slukar jag alla böcker jag kommer över (ett arv från mamma). Sturkö i Blekinge skärgård är min pärla på jorden. Fotografering är också ett intresse jag har upptäckt på andra sidan trettioårsstrecket, av den enkla anledningen att jag fick en systemkamera av min man på min trettioårsdag. Den bästa presenten någonsin! Jag gillar inte att köra bil i stan och är livrädd för att åka utförsskidor. Sist, men inte minst, jag skulle göra allt för mina barn.

Ungefär så. Hon som är jag sammanfattad i ett tjugotal meningar. Det får räcka för idag. Vem är du?

Bästa aktivitetstipset för barn en varm sommardag

Hörrni, nu ska det tävlas! Jag är med i en tävling på Lofsans blogg, där förstapriset består av biljetter till finalen i damfotbolls-EM i slutet på juli. Andrapriset är en PT-timme med Lofsan herself. För att vara med och tävla ska man dela med sig av sina bästa aktivitetstips för barn en varm sommardag.

Själv behövde jag inte fundera länge på vilken av alla sommaraktiviteter som barnen har gillat/gillar allra mest...  

... deras absolut bästa sommaraktiviteter involverar djur/insekter/småkryp av alla dess slag. Köp en håv, ett par hinkar och ett fiskespö, och bunkra upp med några avlagda syltglasburkar med lock så är lyckan gjord - utan att ni behöver spendera alltför mycket pengar. Håven kan användas för att fånga allt som rör sig. Tro mig, jag vet.

Håven i ena handen...

... och krabbfiskespöt i den andra. På västkusten är krabbfiskespön ett obligatoriskt inköp inför sommarsemestern. Om lilleman hade turen med sig?

Självklart! Med en pappa från västkusten, och en mamma som har spenderat hela somrarna i Blekinge skärgård, är han född att lyckas. Så. Vilket är ditt bästa aktivitetstips för en varm sommardag? Kika gärna in på Lofsans blogg och tävla du också!