Tänk att en vecka tillbaka kan kännas så långt bort! Bond Street är utbytt till smågator i förorten, och Londons tunnelbaneträngsel till bilköer på Essingeleden. Och på tal om leden, vad snabbt det går, att rätta in sig i dem. Leden alltså. I dag har jag suttit med näsan över utredningar, och gnuggat ögonen efter åtskilliga timmar framför datorskärmen. Ryggen är stel efter en hel massa timmar på en kontorsstol, min kropp är van vid semester och rörelse!
Efter sagor och tandborstning hoppas jag att det finns lite, lite energi över till att byta om, öppna ytterdörren och ta en kvällsrunda. Det gäller ju att fånga de där sista solstrålarna, så länge de varar. Måndag ja. Det blev inte roligare än så här.
Edit. Nej. Det fanns ingen energi. Jag och barnen tog det gemensamma sömntåget vid åtta-snåret. Det gäller att hoppa på när tillfälle ges!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar