Julkitsch á la Moskva

I dag åkte alla julkartonger fram, och till barnens förtjusning plockades stjärnor, julgranskulor och tomtar fram en efter en. Trots förmaningar lyckades Julia krossa en julgranskula i glas som jag fick som avskedspresent av mitt summercamp i New York för en sisådär tio år sedan. Men äh, det är världsligt, och ger mig (ännu) en anledning att åka och julshoppa i Amerikat framöver.

En annan julprydnad som åkte i golvet förra året var speldosan som jag köpte i Moskva. Den gick inte i tusen bitar, som julgranskulan, däremot låter melodislingan som om den tillverkats under inverkan av ca 7 helrör vodka. Inte en ton rätt med andra ord. Charmigt ändå, på sitt sätt, fast speldosan får numera mest stå på spiskransen och se fin ut. Eller fin och fin. Jag kan inte riktigt bestämma mig!? Kitschig är den i alla fall, och den lär få hänga med några år till. Nu väntar det roliga - att gå runt i huset och tända alla ljusstakar och stjärnor. Äntligen!

Resfredag: Familjeresa coming up!?

Det börjar verkligen bli dags nu. Dags för de här blondinerna att åter igen ge sig ut på äventyr i den stora vida världen. I år har jag varit utomlands 6 gånger (Estland, Belgien, Island, Polen, Storbritannien och Irland, här kan ni läsa mer om resorna) - och inser att de här stackarna inte har fått följa med en enda gång. Så kan vi ju inte ha det! Just nu surfas det febrilt på familjeresor här hemma. Drömmen vore att komma iväg i början på nästa år, som ett välbehövligt avbrott från den långa och deppigt mörka vintern. Kap Verde står överst på min önskelista, det är lagom varmt och inte för långt bort. Kanarieöarna funkar också. En veckolång resa är planen, till ett ställe som passar hela familjen. Lagom prisvärt ska det också vara. Några tips, någon?

Helst av allt hade jag såklart velat ha "gjort en Lisa", det vill säga gett mig ut på en långresa med barn och man enligt följande resrutt:

- Istanbul, 3 dygn
- Jordanien, 1 vecka
- Dubai, 4 dygn
- Sri Lanka, 12 dygn

Lisa & co åker någon gång runt lucia, klicka här för att läsa mer om deras långresa 2013/2014!

Den mjuka "hockeytrunken" på hjul köpte vi på Clas Ohlsson när vi skulle iväg på bröllopsresa. Ett av mina bästa köp hittills! Lättkörd, många fack, väger knappt något och ständigt redo att fyllas hur lite, eller hur mycket, som helst. 

All in.

Till helgen kickar vi igång min favorittid på året. Adventsmys och julpynt är det bästa som finns. Tidigare i kväll var jag på Vapiano i Gamla Stan tillsammans med en kollega. Efteråt passade jag på att sakta strosa in mot T-centralen och njuta av julbelysning och pyntade skyltfönster. Det är nästan ingen ute på gatorna så sent, till skillnad från shoppingkaoset dagtid (som jag i och för sig gärna håller mig borta från). På vägen hem passade jag på att köpa smör och saffran, ska detta bli året då jag bakar mina första egna lussekatter? Spänningen är olidlig!

Veckans träning (v. 47)

Redan säkrare än mamma med fotbollen...

I helgen var det som vanligt fotbollsträning för Sebastian. Julia följer med och röjer loss innan det är dags för grabbarna att köra igång på riktigt. Själv är jag ingen fotbollstjej, inte alls. Sebastian är lätt bättre än vad jag någonsin har varit, eller ja, någonsin kommer att bli. Under tiden jag satt ting i Varberg körde vi tingsnotarier fotboll mot domarna under sommarhalvåret (på vintern körde vi innebandy), men mina tåfjuttar gjorde nog varken till eller från! Det är kul att ge sig på idrotter man inte känner sig helt bekväm med, men just nu tillåter schemat inte så mycket mer än förra veckans dos:

Tisdag: Qigong (40 min)
Lördag: Casall T.O.D # 2 Shoulder Shape (15 min)
Söndag: Springa 6 km (36 min)

Höjdpunkten var veckans löptur, så otroligt skönt att komma ut och låta lungorna fyllas av klar, frisk (höst?)luft, och låta benen jobba längs okända stigar i Huddinge. Varför gör jag det inte oftare?

Julkort

Förra året tänkte jag skicka ut det här, men min lillebror tyckte att bilden från Thailand var så uttjatad att jag lät bli! :)
Foto: Petra Broberg

För någon vecka sedan slogs jag av tanken att jag borde beställa julkort och skicka ut till nära och kära. Ni vet, ett sådant där pittoreskt familjefoto där vi ser lyckliga och glada ut. Det blev aldrig mer än just en tanke, och nu känns det nästan för sent för att börja rodda med det där. Nej, en "God Jul"-uppdatering på Facebook får nog räcka i år också.

Kanske att några väl utvalda får ta del av de handmålade julkorten jag köpte på Irland, men bara kanske. Det är ändå något visst med att få handskrivna julkort på posten. Jag vet förresten ingen som skrev, och fick, så många julkort som min mamma när hon var i sitt (julkorts)esse på åttio- och nittiotalet. Under december månad hade vår lantbrevbärare Stig fullt upp med att leverera tjocka buntar julkort (med gummiband och allt!) till familjen Håkansson. Julkorten hängdes sedan upp på långa rader i hallen. Vår käre Stig fick för övrigt en chokladkartong varje jul, som vi la till honom i brevlådan tillsammans med, håll i er nu, ett julkort såklart!

Barnen och böckerna

November 2012.

En av fem svenska niondeklassare förstår inte vad de läser. (Bland pojkar är siffran en av fyra!) Siffrorna kommer från en OECD-studie från 2010 som bland annat blev omtalad av DN i somras. Enligt DN pekar mycket på ett samband med minskad bokläsning. Under 2012 visade undersökningsföretaget Yougov att föräldrars högläsning för barn har halverats på bara tio år.

Vet ni, de här siffrorna gör mig uppriktigt ledsen. Böckerna, och den fantastiska värld de skapar, finns tillgängliga för alla - oavsett status eller inkomst. Våra bibliotek runt om i Sverige är en öppen skattkista som bara väntar på att utforskas!

Jag växte upp i ett hem där böckerna var en naturlig del av vår vardag. Det fanns böcker överallt, och till jul och födelsedagar var de hårda, platta paketen säkra kort. Åh, vad jag älskade att sticka boken under näsan, och sedan sakta bläddra igenom sidorna från pärm till pärm för att känna den där "nyboksdoften". De kvällarna far inte jobbade var han noga med att läsa högt för oss barn - och med vilken inlevelse sen! Den här traditionen har jag fört vidare till mina barn. Varje kväll får de välja varsin bok, och så lägger vi oss i dubbelsängen och läser innan det är dags att säga god natt.

Så snälla ni, glöm inte att läsa för era barn! Själv hade jag nog inte ens kommit på tanken att söka juristlinjen om det inte vore för alla de där kvällarna med högläsning i vår gröna och luggslitna manchestersoffa...

Ett, två, tre - på det fjärde ska det ske!

Koh Mook, 2012

Snorkling på semestern kan vara riktigt trevligt. Simglasögon och flytväst på, och så är det bara att köra liksom. Veckan framför mig skulle jag inte benämna som just "trevlig", det lär däremot behövas både en och annan flytväst för att överhuvudtaget klara mig ut till andra sidan. Tur att november strax är slut, och att ljuvliga december snart kickar igång med allt vad det innebär. Ha en fin vecka!

Ordningen återställd

Back in the days.

De här kidsen blir roligare och roligare att hänga med ju äldre de blir. "Varje ålder har sin charm" och allt det där, men nog tycker jag att en femårig Sebbe och en treårig Jullan är charmigare än någonsin förr! Visst, söta och gulliga var de ju i yngre åldrar också, men då handlade det mesta om ren omsorg; mata, tvätta, byta blöjor och passa sovtider. I dag var jag och handlade mat med barnen, något som tidigare kunde liknas vid en utmaning i stil med ett maraton. Nuförtiden är det dock två riktiga små hjälpredor som går bredvid mig i butiken. De kommer ihåg vad vi ska handla när jag har glömt, hjälper mig att packa matvaror, och bär grejerna till bilen. Och så alla dessa funderingar och tankar de kommer med. Kanske är jag extra blödig efter nästan en vecka utan dem, men ändå. Jag kan liksom inte låta bli att skryta lite. (Det är väl sånt man sysslar med i bloggar!?)

Resfredag: Vad man gör i Gdansk

Har ni chansen att åka till Gdansk, Polen - gör det! Jag, som är uppvuxen i Karlskrona, har haft turen att ha Polenfärjan runt knuten, och därmed tillfälle att åka över till Polen lite då och då. Färjan mellan Karlskrona och Gdynia kostar några ynka hundralappar, och från Gdynia är det lätt att ta en taxi (det är billigt!) till Gdansk - en resa på drygt en timme beroende på trafiken.

Så vad gör man då, i Gdansk? Tja. På huvudgatan hittar man till exempel antikvariatet "Naukowy", missa inte det! Miljön med alla dessa tusentals gamla böcker ger ett lyckorus för boknördar av alla dess slag, inte minst mig själv.

Nere vid hamnen kan man njuta av den här synen - klassiska, tidstypiska Hansabyggnader. Jag älskar de pepparkaksliknande husen, som är en färgglad kontrast till Gdynias gråtrista kommunistbyggnader.

Och så maten då. Piroger for the win!

När fötterna börjar värka efter många och långa timmar på Gdansks gator, kan man ställa sig i ett gatuhörn...

... för att avnjuta en konsert som skulle platsa i vilken konserthall som helst. När de här grabbarna drog sin repertoar fick jag gåshud. Fantastiskt duktiga!

Och slutligen - vad är en weekend utan fika? Noll och inget. När regnet blev oss övermäktigt slank vi in på Cukiernia Sowa, en cafékedja med porslin som jag gärna hade smugglat med hem. Här kan du frossa i tårtor, som man för övrigt betalar i lösvikt. Fast, just den här tårtbiten var nog mer vacker än god om jag ska vara ärlig. Nej, jag snikade hellre på glassen som mamma beställde in.

Alltså. Du som är intresserad av arkitektur och vackra byggnader bör definitivt ta sikte på Gdansk - och då särskilt på den gamla stadskärnan. Do widzenia!

Paleo, not so much

Mitt "matintag" de senaste dagarna.

Sista dagen som gräsänka, hurra! Tobias och barnen har varit i Göteborg sedan i måndags, och med tanke på att jag var i Dublin fre-mån har jag knappt hunnit se min familj alls på en hel vecka. Usch alltså, det gör jag inte om på ett bra tag.

Fördelarna med att vara gränsänka? Jo, det finns några. Som att äta godis till middag, jobba seeeeent, strunta i disken, gå och lägga mig efter midnatt, slösurfa på en hel massa mer eller mindre ytliga bloggar, låta klädhögarna samlas runt hela huset... Hm, ni hör ju själva. Men nu får det minsann vara nog. Ordning och reda på torpet från och med i kväll. Det gäller inte minst mina matvanor, som totalt ballade ur i samband med att jag drog i väg på weekend. Dags att rota fram grönsakerna från nedersta hyllan i kylskåpet, och ge mig på Paleo-recepten igen!

Garderobskris

Jag är så obota trött på min garderob. Trots rader av kläder har jag typ inget att klä på mig när det väl kommer till kritan! Trötta, trista svarta kläder, jeans som har sett bättre dagar, blusar och skjortor som jag helst vill glömma (och gömma), och kjolar som jag har haft i eviga tider. Bortskämd och ha-galen? Kanske. Jag har en extremt liten klädbudget (varför köpa kläder när man kan resa?), men vissa dagar är klart tristare än vanligt när jag kritiskt bläddrar igenom klädgalgarna. I bland drömmer jag om svischa in på något av våra stora klädvaruhus och boka en personal shopper som tar fram en helt ny garderob som är anpassad till mig och mina behov. Jag och "Pretty Woman", typ. Men, men... fram tills dess får jag väl fortsätta harva runt med mina avdankade plagg, och vara tacksam över att jag överhuvudtaget har något att klä på mig! 

(Tydligen är jag inte helt ute och cyklar vad gäller mode, i alla fall inte om jag hade tillhört modemaffian i Istanbul. Min syster kunde inte låta bli att knäppa en bild på färjan över Bosporen förra året. Leoprint och solglasögon, jag var ju helt rätt ute! Who would have known?)

Veckans träning (v. 45-46)

Redo för hotellfrukost de luxe!

Medan Zlatan och grabbarna kämpar för en plats i VM, försöker jag sammanfatta de senaste två veckornas träning. Inga Zlatan-prestationer direkt, men med tanke på den senaste tidens otroligt intensiva jobbtempo får jag ändå vara nöjd. Målsättningen med 3 pass/vecka gick nästan vägen, men bara nästan. I helgen var jag på Irland med min kompis, och hon hade fått stränga order om att packa med sig träningskläder. På vårt hotells hemsida hade jag sett att det fanns ett finfint gym, och det vore ju dumt att låta det stå tomt! Tur att Lofsan & co. har lärt mig ett och annat (TACK!), så att jag numera känner mig ganska bekväm med att lägga upp ett eget styrkepass.

v. 45
Torsdag: Badminton 60 min
Lördag: Casall T.O.D. Shoulder Shape (15 min) 

v. 46
Onsdag: Casall T.O.D. Shoulder Shape (15 min) + Lofsans enbensmarklyft med kettlebell
Torsdag: Cykla (15 min)
Söndag: Styrkepass på hotellgymmet enligt följande.

Uppvärmning:
10 minuters jogg på löpbandet

Styrkepass:
Följande övningar - totalt 3 varv med 45 sekunder per övning & 15 sekunders vila
- Axel 2´an (se Lindas beskrivning)
- Upperback
- Chest press
- Latdrags
- Armhävningar

Pulshöjare:
Avsluta varje varv med pulshöjare enligt följande (samma upplägg som ovan, dvs. 45 sekunder per övning & 15 sekunders vila)
- Rodd
- M-hopp på stepbräda
- Skidhopp

Lyckost mig

Sommaren 2007 var han lika bra, men en aning yngre.

I dag är en sådan dag, då jag tänker extra mycket på hur lyckligt lottad jag är med en man i mitt liv som ställer upp till 100 procent. Som låter mig resa kors och tvärs runt jorden medan han sköter markservicen. En man som är världens bästa pappa till våra barn, och som fixar och trixar så att alla ska må bra. Tack! (Och ja, jag vet. Orden faller platt på en blogg om de inte också förs fram "på riktigt".)

Slott & kyrkor

Fötterna värker efter åtta timmar ute på Dublins gator. I varje gatuhörn finns en stenkyrka, den ena finare än den andra. Slott finns här också. Men det jag var ute efter var julskyltning - och den är här med besked!

Färgglada dörrar lyser upp de gråa stenhusen. (Fotot till höger är ett vykort.)

Moderna museet, så pampigt! 

En av alla dessa kyrkor (Christ Church) till vänster och så kungen då, som sticker ut huvudet från slottet. 

Julbelysningen är uppe, jackpot för en jultok som jag!

Hälsningar från Dublin

Jodå, vi har det riktigt fint här i Dublin. Shoppar, äter gott, kör sightseeing, avnjuter lunchteater, drar på pubrundor (fast vissa fyllos undrar vad jag överhuvudtaget har i Dublin att göra eftersom jag inte dricker alkohol... :) fikar och lyssnar på irländsk folkmusik. Typ så. 

Resfredag: I min packning till Irland...

... finns några prylar som jag förmodligen skulle få svårt att klara mig utan.

1. Ett smidigt paraply i en hårdare förpackning. Ihopvikt är paraplyet 19 cm, perfekt i handväskan en regnig höstdag på Irland. (Paraplyet kommer från IOGT-NTO:s webshop.)
2. Mitt pass. Denna älskade lilla vinröda sak som kan göra mig lycklig vid blotta tanken på dess existens. Men VARFÖR får man inga stämplar längre? Det var liksom halva grejen med att resa, alla färgglada och exotiska stämplar.
3. En liten förpackning Elisabeth Arden Eight Hour Cream - krämen funkar till typ allt (men snälla nån, varför måste den lukta så illa?)
4. Promenadskor, såklart. Många timmars sightseeing kräver sina skor, detta är en gammal upplaga av Nike Air som jag reafyndade på Löplabbet.
5. Min ständiga följeslagare och vän iPhonen har jag numera förpackad i ett stöttåligt skal från LifeProof (skalet har jag fått för att testa, återkommer med rapport.)

I väskan ryms såklart andra saker också, jag åker till exempel aldrig långt utan min systemkamera!

Over and out!

Portugal, 2010.

Vissa dagar brinner lågan starkare än andra. I dag var en sådan dag! Med morgondagens resa till Irland som morot avverkade jag mina att-göra listor med rasande fart, trots en ganska usel start på morgonen med tågförseningar och andra tråkigheter. Nu, en sisådär 13-14 timmar senare är jag i fas igen. Jobbhögarna är inte fullt lika skräckinjagande, nygjorda matlådor står i kylen (japp, ska jag lämna man och barn hemma kan jag i alla fall ordna ett par middagar till dem), tvätten är struken, dagens träning kirrad, kamerabatteriet ligger på laddning och väskan är packad. Jag har för ovanlighetens skull till och med hunnit måla naglarna. Dublin, here I come!

Visdomsord

Känner ni till Regina Brett och hennes lista om "45 life lessons"? 2006 skrev hon en kolumn i tidningen "The plain dealer". Regina har tecknat ner en lista med 45 saker som livet har lärt henne - här har ni mina favoriter:

1. När du tvivlar, ta bara nästa lilla steg.
2. Ditt jobb kommer inte att ta hand om dig när du är sjuk. Dina vänner och din familj kommer att göra det.
3. Livet är för kort för att slösa bort det på att hata någon.
4. Slut fred med ditt förflutna så att det inte förstör din framtid.
5. Jämför inte ditt liv med andras. Du har ingen aning om vad deras livsresa handlar om.
6. Det är aldrig för sent att bli lycklig, men det är upp till dig, ingen annan.
7. Ingen annan än du själv styr din lycka.
8. Dina barn får bara en barndom.
9. Vad andra tänker om dig har du inget med att göra.
10. Tro på mirakel.

Resten av listan hittar du med svensk översättning på Wellness-Julias blogg.

Sommar 2012.

Hej och hej då.

Lands End, England.

Vissa dagar hinner man bara ses i dörren. Ge en snabb puss, ge över bilnycklarna, och säga "allt bra?" Sådana dagar ligger inte riktigt högst upp på önskelistan. Sådana dagar får man helt enkelt drömma sig bort till de oceaner av tid man hade tillsammans på semestern. Och ja, drömma sig bort till nästa!

Hon Som Bestämmer

Team Jullan.

Min dotter. Hon vet precis hur hon ska spela mig. Lindar mig kring sitt lillfinger. Bestämmer och domderar. Lirkar och manipulerar. Det är fascinerande hur hon kan spelreglerna bättre än mig. På något märkligt sätt är det alltid hon som vinner, trots att jag har strategin utarbetad från start. Grattis Jullan. Du är en värdig vinnare i följetongen mamma vs. dotter. Kanske kan du lära din gamla morsa ett och annat vad gäller härskartekniker och annat matnyttigt!?

Far och pappa.

Sturkö, juli 2013.

Jag har precis pratat med min far, den allra bästa far man kan ha. Han som har lärt mig mycket om allt - han som har lärt mig att inget är omöjligt om man bara kämpar tillräckligt mycket. Han, som vi alltid har kallat far och aldrig pappa. Japp, "Far och mamma" hette det i vår familj. Lustigt när man tänker på det, men ändå så självklart för mig.

Nuförtiden finns det dock en pappa med i bilden också - mina egna barns. Världens bästa (såklart). Uppvaktningen bestod av fars dags-teckningar i långa rader, för att inte tala om det pärlade halsbandet. Klart att man ska bli bortskämd en dag som denna!

Resfredag: Bournemouth

Föreställ er en lång pir, tivolimusik, vit sandstrand och palmer. Fundera sedan på vilket land ni associerar detta till. Själv hade jag aldrig gissat på England, men så är det faktiskt. Kuststaden Bournemouth i Dorset bjuder, förutom på popcorn, på äkta semesterkänsla.

Längs strandpromenaden finns rader och åter rader av sådana här färgglada små "strandhytter" - en engelsk minipyttevariant av fritidshus med oändliga möjligheter för den med livlig fantasi. Här samlas familjer och vänner för att grilla (japp, i princip alla stugor har ett litet kök!), äta gott och umgås i eller utanför sin lilla stuga, med fantastisk utsikt ner mot vattnet.

Strandpromenaden kantas av palmer. (Och ja, just den här bilden bjuder dessutom på en bonus i form av tre stycken halvgalna svenskar.)

Uppe vid torget blir det full fart framåt kvällen, med livemusik, dansuppträdanden, restauranger och allmänt semesterflow.

Den karaktäristiska Bournemouth-vyn med strand, hav och en lång pir med ett minitivoli som grädde på moset.



Bournemouth är en perfekt liten sommarstad för den som vill insupa en dos av England at it's best. Själva bröt vi av det engelska med en middag i sann mexikansk anda på restaurangen Chimichanga - rekommenderas! Natten kan man sedan fortsätta på "Gala Casino Bournemouth", där jag och Tobias för övrigt fick se oss besegrade av vårt resesällskap. (Vilket ger oss en anledning att åka till Bournemouth igen för revansch, hurra!)

Veckans träning (v. 44)

Jag sitter här framför en öppen brasa och försöker samla ihop mig för att ge mig ut i natten (fick inte tid förrän 21:30) och spela badminton. Varför jag gör det? För att det ger mer energi än det tar. Jag behöver det där avbrottet, jag behöver känna endorfinerna pumpa ut i blodet. Det gör mig lycklig, och får mig att må bra. Motivationen som fick mig att genomföra Tjejklassikern tar mig fortfarande framåt, även om det för tillfället mest består av korta övningar i hemmagymmet, löprundor i kvarteret, eller badminton med vännerna.

Förra veckan bjöd på blandad kompott, inga nyheter precis: 

Tisdag: Qigong (40 min)

Torsdag: Badminton (60 min)

Lördag: Springa (35 min)

Nu - mot Enskedehallen!

Att komma hem till det här

Efter en ännu en kväll i jobbets tjänst kom jag hem till det här. Brasa och gitarrlektion med grabbarna grus. Lillan hade för länge sedan slocknat i soffan - och jag fick hejda mig för att inte väcka henne. Det gör nästan fysiskt ont, när timmarna med barnen blir för få på ett dygn. De är så roliga att hänga med, barnen. Varje dag brister jag ut i gapskratt av alla tusentals tankar och funderingar som de går runt med. Så tacksam jag är att just jag får vara mamma till de här fantastiska små lintottarna!

Hallå där!

Japp! Lokalkändis på jobbet tydligen. Klicka här för att läsa hela artikeln.

Some things never change!

Ettåring plus chokladbollar = sant.

Ett par år senare är kärleken till de där ljuvliga bollarna (minst) lika stark.

Vår lilla, söta godisloppa. Ett år, eller tre, smaken är tydligen densamma. Häromnatten pratade hon i sömnen, vår Jullan. Vad hon sa? "Godis, godis, godis..." Haha, vissa saker går tydligen i rakt nedstigande led. Sorry lillan, vissa saker råder man liksom inte på, inte ens som mamma!

Deadlines och Dublinresa

Det har varit hur skönt som helst med en ledig långhelg! Just nu är det allra mest hustankar i huvudet på oss här hemma. Vi har hela tiden vetat att flytten kommer att komma förr eller senare. Frågan är egentligen bara hur "förr" vi är beredda att slå till!? Och inte minst vilket område den där flytten kommer ta oss till. Roliga beslut, fast svettiga indeed.

November och december kommer att bli intensiva, det är ju alltid så. Jobbdeadlines in absurdum hopar upp sig, och så har vi alla de där andra sakerna som ska hinnas med innan året är slut. Om 2 veckor tar jag dock en liten paus, sätter mig på planet, och flyger till Dublin. Jag hoppas kunna insupa lite julstämning och kanske handla en och annan julklapp. Det blir fint det!

Första november och dags för julmusik

Jag hade satt en datumgräns för mig själv i år - ingen julmusik före den 1 november. Nu kan inget hindra mig längre! Peter Jöbacks julalbum "Jag kommer hem igen till jul" ljuder med hög volym från högtalaren, och nu längtar jag mer än någonsin. Jag är en total juljunkie, på alla plan. Det finns ingen bättre period på hela året än just december. Julbak, tisslande och tasslande, adventkalendrar, lussekatter och så alla dessa ljus. Åh! Fast något pepparkaksbak har det inte blivit, än. Jag får nöja mig med att titta på bilderna från förra året, och åter igen konstatera hur mycket ens barn hinner växa på ett endaste år. Jag får också passa på att slå ett slag för en fantastisk julblogg som drivs av en bekant till mig. Surfa in på Scandinavian Christmas och jag garanterar julkänsla som räcker hela vägen in i december.

Resfredag: Att äta sig runt jorden.

Det är något visst med mat och resor ändå. Att få chansen att uppleva andra länders matkultur, känna smaker av utlandet, lockas av aptitretande dofter från små gatustånd, och gärna klämma lite på alla de där konstiga frukterna som man inte trodde fanns. Svensk husmanskost i alla ära, men jag är glad att jag har fått chansen att prova annat också. (Fast den där fårmagen, haggis, som min skotske svåger hade med sig från Skottland en jul för länge sedan, den hade jag nog kunnat vara utan...) Vilket är ditt bästa matminne i resväg?

Glaserade äpplen, Florida 2008. (Glasyr, ja tack! Resten? Nej tack.)

Löjligt goda kokoskakor (att doppa i socker, såklart), Koh Lanta 2012.

Simik (sesamkrans) precis enligt min smak, Istanbul 2012.

Godaste kycklingspetten hittar man på marknaden i Moskva, 2012.

Lakritschoklad to die for. Island (var annars?) 2013.