Jag sitter här framför en öppen brasa och försöker samla ihop mig för att ge mig ut i natten (fick inte tid förrän 21:30) och spela badminton. Varför jag gör det? För att det ger mer energi än det tar. Jag behöver det där avbrottet, jag behöver känna endorfinerna pumpa ut i blodet. Det gör mig lycklig, och får mig att må bra. Motivationen som fick mig att genomföra Tjejklassikern tar mig fortfarande framåt, även om det för tillfället mest består av korta övningar i hemmagymmet, löprundor i kvarteret, eller badminton med vännerna.
Förra veckan bjöd på blandad kompott, inga nyheter precis:
Tisdag: Qigong (40 min)
Torsdag: Badminton (60 min)
Lördag: Springa (35 min)
Nu - mot Enskedehallen!
2 kommentarer:
Så känner jag för innebandyn. Och den bästa träningen är som bekant den som blir av. Ha så skoj!
Och i dag är jag lite avis på er som är på beyourbest. Här har det istället blivit sovmorgon och pannkakor. Inte illa det heller.
Skicka en kommentar