Själv har jag varit nykterist i större delen av mitt liv, och tråkigt nog har jag alltför många gånger ifrågasatts angående mitt val av inte dricka. Och tro mig, det behövs inga ord, det räcker med en menande blick. För ett tag sedan läste jag en debattartikel på SvD av Camilla Kuylenstierna med rubriken "Det är ingen förlust att avstå från alkohol". Det är precis så jag känner. Smaken har aldrig tilltalat mig, och inte heller känslan av att vakna upp och må dåligt. Nej, alkohol är helt enkelt inget för mig. Och för att förtydliga mig, jag dömer, eller bedömer, heller inte dem som dricker. Vi lever i ett fritt land, det är ju det som är det fina, och alla har vi valet att välja själva. Jag tror däremot att folk i allmänhet behöver blir mer medvetna om vad alkohol faktiskt gör med kroppen. Om alla skulle läsa de forskningsrapporter som finns att tillgå om alkoholens skadeverkningar är jag inte alls lika säker på att "alkoholtjatet" skulle vara lika utbrett som det är i dag.
För att avsluta med något positivt får jag ändå säga att jag har märkt en betydande förändring vad gäller alkoholnormen de senaste åren. Varför är det så? En av orsakerna tror jag beror på träningshajpen. Folk blir allt mer fokuserade på en "ren" livsstil. Numera är det är inte alls lika många som höjer på ögonbrynen när jag beställer alkoholfritt på krogen, och det finns också så många roligare alkoholfria alternativ än "bubbelvatten" att välja på. Fint så. Och på tal om alkohol. Titta gärna också på den här briljanta filmen, också från IQ: http://www.youtube.com/watch?v=a_pi8owEdrI
Hur tänker ni? Upplever ni att det finns en förväntan att dricka alkohol i sociala sammanhang, och hur ska vi så fall komma i från det?
Hur tänker ni? Upplever ni att det finns en förväntan att dricka alkohol i sociala sammanhang, och hur ska vi så fall komma i från det?
3 kommentarer:
Jag delade på fejan. Det lättaste är att umgås med folk som inte dricker eller folk som dricker måttligt. Det är när fyllan börjar sätta in som otrevligheterna sätter igång för det mesta.
Alkoholtjat är enormt trist och jag har upplevt det många gånger. Jag dricker iofs och jag tycker mycket om både vin och öl. Men jag dricker inte alltid. Jag gillar inte heller att må dåligt, och pga huvudvärk tål jag inte så mycket alkohol. Många gånger dricker jag inte alls, alternativt mycket måttligt. Och folk gillar inte det... det har jag märkt. Otroligt trist. Jag blir bara mer och mer irriterad över det. Jag är inte tråkigare när jag inte dricker, tvärtom orkar jag vara pigg längre. Folk som dricker alltför mycket blir däremot vansinnigt trista att umgås med!
Ja, visst är det så Monnah, det tror jag de flesta håller med om...
Helena, hear, hear!
Skicka en kommentar