Veckans träning (v. 48) och "Mitt nya liv"

Beachvolleyboll på Slow Down, Koh Lanta. Träning när den är som bäst.

För ganska exakt två år sedan var jag i Thailand och hade alla förutsättningar i hela världen för att "börja mitt nya liv". Hur många gånger hade jag inte skrivit de där orden i min dagbok? "Mitt nya liv". Jag var trött på att varje söndagkväll bestämma mig för att på måndag, då gäller det. Som att jag helt plötsligt skulle vakna på måndag morgon och allt skulle vara annorlunda!? Nja. I praktiken fungerar det inte så. Jag behövde helt enkelt en långsiktig plan, och jag behövde hjälp att få ner alla mina tankar, funderingar och planer på pränt.

Min fantastiska svägerska Jenny blev den som fick mina tankar att bli handling. Jenny, som arbetar som coach (kolla hemsidan Jenny Coach!), fick mig att sätta konkreta mål, och även formulera konkreta förslag och vägar på hur jag skulle ta mig dit. Mina coachsamtal med henne blev en ögonöppnare, och jag är så glad att Jenny tog sig tid för mig. Ungefär i samma veva blev jag medlem i Lofsans träningsgrupp på Facebook, och där hittade jag kost- och träningstips, men ännu viktigare, pepp i överflöd.

Det öppnade sig med andra ord en helt ny värld för mig. Jag började tycka att träning var roligt, på riktigt. Mitt första konkreta mål var att springa 1 mil på under 60 min. Mina löpturer i tidig gryning på Koh Lanta blev en trogen vana, och detta varvades med beachvolleyboll, simning, vattengymnastik och styrketräning. (Jo, bortskämd är bara förnamnet.)

Nu för tiden, med heltidsjobb och vardag här hemma i Sverige, ser veckans träning inte riktigt lika exotisk ut. Förra veckan varvade jag t.ex. löpning med hemmastyrka, som vanligt:

Onsdag: Casall T.O.D # 2 "Shoulder shape" (15 min)
Lördag: Lisas pass "Kroppen och en kettlebell"; körde dock bara 3 varv (25 min)
Söndag: Löpning, i storm. Ljuvligt! (35 min)

Japp, två år senare är jag alltså "en-sån-som-tränar". "Mitt nya liv" har verkligen börjat. På riktigt. Livet är häftigt, glöm aldrig det!