Vad vi gör?

Tja. Vi njuter. Idag gjorde vi en heldagsutflykt till grannemiraret Abu Dhabi. Mäktigast var The Great Mosque of Abu Dhabi, mysigast var stunden vid stranden, godast var grilllunchen, och tröttast var barnen i bilen på väg hem.

I morgon kväll/natt sätter vi oss på planet hem igen, några (eller ja, allt är relativt) slantar fattigare, men många och ovärderliga upplevelser rikare! Om nästa resa är bokad? Såklart! I maj åker jag och min kusin till Amsterdam. Helt klart annorlunda mot Dubai, och det är så jag vill ha det. Kontrasterna gör livet så mycket roligare att leva.

Ny favoritpose?

Sebbe, nöjd efter en heldag på stranden (Jumeriah Open Beach), testar en ny pose...

... som visar sig vara ett vinnande koncept. Dubai for the win!

Klotter på hög nivå

I dag bloggar jag om Dubais gatukonst på bloggen Resfredag. In och kika om ni vill se mer!

Resfredag: Najs i Dubai(s city)

Allvarligt. Det här är livet. Ge mig vit sand, sol och blå himmel - och jag lovar att vara din vän för alltid...

Resan gick bra, barnen börjar bli vana resenärer vid det här laget. Det visade sig att vi omedvetet hade bokat samma hotell som sist vi var här. Hotellet är helt okej, bra pris, och standard därefter. Vi visste att vi skulle bo i samma område som sist vi var här, men samma hotell? Nope. Planeringen inför den här resan har knappast varit minutiös (vi har inte hunnit!), och det märks. Eftersom vi har varit här förut vet vi på ett ungefär vad vi vill, och vilka delar vi kan skippa. På tal om oplanerad glömde jag för första gången någonsin min, och barnens, tandborstar hemma. Tur att Tobias ville dela med sig av sin, jag vägrar att gå och lägga mig med oborstade tänder!

I dag har vi ätit gott, hängt på stranden (Jumeira  Beach Park) och spanat in flådiga Burjaman Mall. Imorgon ska Tobias spela golf, så jag och barnen får roa oss själva. Den enda planen jag har är att se fontänshowen vid Dubai Mall, den kan man aldrig se för ofta. 

Hej så länge.

Jag checkade ut från kontoret vid 22:30-snåret ikväll. Ska man på semester får man helt enkelt jobba undan. I helgen hade vi 70+ personer i vårt hus på mingel och konsert. Och ja, så lite flytt på det. 

Sammanfattningsvis är jag värd en resa till Dubai, det är jag. Nu återstår bara det där med packning. Tobias menar att det är lugnt, "vi har ju hela förmiddagen på oss". Hm. 

Hyllas den som hyllas bör.

En bråkdel av min familj. Tyskland 2006.

Åh, jag har så mycket att blogga om! Men, jag hinner helt enkelt inte att varken samla mina tankar eller ladda över alla foton från systemkameran just nu. Det finns dock en person som jag vill passa på att hylla i dag. Syrran i mitten fyllde 40 år i fredags. Hon är en av mina stora idoler och inspiratörer. Och, det bästa av allt, jag fick fira henne nästan hela helgen. Hurra för mig, och hurra för Mimmi!

Min rese-soulmate

Det finns en bloggar jag följer sporadiskt, och så finns det Lisas blogg. Den läser jag varje dag. Varför? För att jag känner igen mig. För att Lisa har förmågan att sätta ord på sådant jag själv tänker. För att hon är ärlig. Och, för att hon älskar att resa lika mycket som jag gör.

Igår skrev Lisa inlägget En ovanlig vanlig kväll i Chennai - tankarna och känslorna. Ett inlägg som ger mig rysningar, som fångar själva essensen av det här med att resa. (Och ja, Lisa har hakat på konceptet "Resfredag", jättekul. In och läs, nu!)

Lisa i Indien. (Foto från Lisas blogg)

Resfredag: Favorit i repris

På torsdag åker vi vidare mot moskéer och höghus. Varför? För att Dubai definitivt är värt ett återbesök. Läs mer på min blogg Resfredag om ni inte tror mig.

Dubai 2011.

T-v-å

- som i två styck färdigpackade flyttkartonger. Fler mäktade jag inte med i kväll. När klockan börjar närma sig midnatt tänker jag inte längre så rationellt. Stirrar på den där leksaken jag har plockat upp från golvkaoset i barnens rum, för att sedan gå ett par varv runt huset: "hm, undrar i vilken låda jag ska packa ner den här"? Sätta mig ner en stund, för att till slut kasta ner mojängen (som vi förmodligen inte ens behöver ha med oss) i närmaste möjliga låda. Ungefär så. Högst orationellt, och inte alls speciellt tidseffektivt om du frågar mig.

Men ja. Nästa vecka ligger vi förmodligen så här, hela familjen, och lutar kinden i handen, kanske med en glass i den andra, och ett nöjt leende som pryder ansiktet. Dubai. Så nära, men ändå så långt bort.

Teneriffa, januari 2014.

Mitt Blogger Boot Camp 2014

I helgen deltog jag alltså för andra året i rad på det alldeles fantastiskt peppande träningseventet Blogger Boot Camp. Förra året var en häftig upplevelse, och detta året likaså. Jag har Den Stora Vida Webben att tacka för mycket. Allt sedan jag introducerades till träningsbloggarnas fantastiska värld har jag lärt känna ett stort gäng grymma tjejer, och många av dem är nu mina vänner "på riktigt".

I år var upplägget 6 olika block med ett antal pass att välja mellan. Arrangörerna Sofy och Mela hade som vanligt gjort ett grymt jobb med att få dit spännande och aktuella PT:s/instruktörer/föreläsare, vilket gjorde det svårt att välja mellan alla pass.

Första passet jag valde, "Förbättra din löpteknik med Malin Ewerlöf Krepp", hölls utomhus med snöyra och kalla vindar. Men, vad gör väl det när man får chansen att få tekniktips av löpardrottningen i egen hög person? Bara genom några enkla övningar ("Västtysken" är tydligen en klassiker bland löpare), fick vi tips om hur man förbättrar löpsteget och undviker hälnedsättning. Trots att jag legat lågt med löpningen sedan vintersäsongen kickade igång blev jag tack vare Malin rejält sugen på att snart ge mig ut och testa mina nya kunskaper.

Efter utomhuspasset var det dags för lite dans, "AfHo" med Åsa Fornander. Passet var helt okej, men jag var förmodligen lite för trött efter löpintervallerna för att uppskatta det fullt ut.

Dagens tredje pass var en glädjekick, och resulterade helt klart i dagens flesta och mesta skrattsalvor. "X-hoop", eller rockringsträning, med Linda Tiensivu. Grym coreträning, och precis hur roligt som helst.

Glada färger och många skratt, Linda och Anneli rockade loss (okej, nu fattar jag varifrån uttrycket kommer) rejält på golvet.

Efter lunch valde jag pass med betydligt lugnare tempo. Sofy och Rebecca Crusoe höll i en föreläsning om bloggars annonser och värde. Nyttig information som behövs upprepas om och om igen. Jag gick också på föreläsningen "Stark, snygg och skadefri" med Andreas Öhgren, en fd. elithockeyspelare och numera proffs-PT/expert på rehabträning. Han pratade om att se helheten i kroppen - att många läkare m.fl. bara fokuserar på skadeområdet, utan att försöka hitta den riktiga orsaken bakom skadan. Tänkvärt! Jag deltog också i ett meditationspass med duktiga Anna Lindh, mycket välbehövligt att försöka rensa sinnet efter dagens alla intryck.

Och annars då? Under de tillfällen där passen överlappade varandra fick jag chansen att heja på övriga tjejer som kämpade sig igenom de andra passen. Här ser ni ryggtavlan på en av mina idoler: (Super)Starka Clara. Hennes blogg ska ni definitivt spana in om ni vill lära er mer om marklyft.

Sponsorerna bidrog som vanligt till lite extra guldkant på vardagen, här Sodastream som bjussade på bubbel.

Efter dusch och uppfräschning var vi ett gäng (närmast kameran Ämma och Linda) som fyllde på kolhydratdepåerna på Vapiano, innan vi gick vidare till...

... mingel på Hotel Scandic Anglais. Där hängde jag bland annat med Frida (Militärmamman), vars blogg jag har fastnat för. Frida kommer också från Karlskrona, och efter att ha snackat ihop oss inser vi att Frida gick i samhällsklassen under mig. Japp. Det är en liten, liten värld.

Jag var som ni anar ganska trött framåt kvällen, men ändå boostad av ny träningsglädje och peppad av häng med alla sköna bönor. Tack bloggvärlden för allt du ger mig, och ännu större tack till Mela och Sofy som styrde upp ännu ett högklassigt event. Vi ses definitivt nästa år igen!

Akut hemlängtan

Min far och Sebbe hänger hemmavid.

Händer det er också? Att ni efter ett telefonsamtal "hemifrån" (i mitt fall Blekinge) får en akut längtan av att åka hem till föräldrahemmet. Sova tills man vaknar, äta fantastiskt god och hemlagad mat, gå långa rundor vid havet, beundra vårblommorna som kämpat sig fram, prata strunt med föräldrarna. Ni vet, bara vara, utan måsten och krav. I dag delades semesterlistorna ut på jobbet. Jag tänker kryssa i många och långa lediga veckor i sommar, jag har massor av "hemmatid" att ta igen!

Återhämtning

Efter gårdagens urladdning på "Blogger Boot Camp" (rapport kommer!) vaknade jag upp med skön träningsvärk. Gårdagens oväntat roligaste pass blev en variant med rockring, who would have known? Löppasset med Malin Ewerlöf var också en höjdare. 

Idag kändes det befogat med stort tårtkalas i Norrtälje. Många i släkten fyller år i mars, och det måste såklart firas! Med kramp i vaderna och tårtfluffig mage avslutar jag därmed ännu en fin vecka. Dags att köra måndagsrace igen, med 1,5 v kvar till Dubai känns det mesta görbart just nu. Jag jobbar aldrig så effektivt som inför en resa!

Årets träningsfest!

Väskorna (ja, det blir många ombyten vill jag lova) är packade och humöret är på topp, trots att jag steg upp kl. 06:00 en lördag. När hände det senast?

Nu åker jag in mot stan för att träffa ett stort gäng starka och grymma tjejer som ska träna tillsammans, inspireras av och peppa varandra. Många har jag träffat tidigare, andra inte alls. Första passet? "Förbättra din löpteknik" med ingen mindre än Malin Ewerlöf Krepp! Ute virvlar snön, kanske inte helt enligt plan. Tur att jag investerade i ett par fodrade träningstights inför Tjejvasan, de kommer (åter igen) att komma väl till pass.

Vill du läsa mer om vad jag ska syssla med idag kan du klicka dig vidare till bloggerbootcamp.se. Förra året  blev ju succé, jag räknar med samma känsla efter årets upplaga. Heja, heja!

Resfredag: Önskelista

Födelsedagar är roliga, inte minst eftersom man kan skriva långa önskelistor där inget mer än fantasin sätter stopp för drömmarna. Om vi hade haft obegränsat med guld i skattkistan hade min önske(res)lista sett ut så här:

• Taj Mahal, Indien
• Kinesiska muren, Kina
• Eldslandet
• Antarktis
• Petra, Jordanien
• Jerusalem, Israel
• Newport (Rhode Island), USA
• Grönland 
• Kroatien
• Transsylvanien, Rumänien

Hur ser din lista ut?

B-day

Bild från förra årets firande.

Alltså, det här med mig och födelsedagar. Jag är barnsligt förtjust, det kan inte hjälpas. Det är något speciellt med en dag som är min egen. En dag då grattishälsningar rullar in från alla möjliga håll och kanter, en dag jag känner mig som en riktig kunglighet. Vykort, facebookhälsningar, mejl, telefonsamtal och spännande paket. Åh, jag njuter i fulla drag!

Kvällen avslutades med goda vänner på O´learys, där vi för första gången testade på att spela shuffleboard. Tänk er curling, fast på ett avlångt bord utan isoch sopborstar. Kul grej, fast inte direkt en gren jag kommer att OS-satsa i... Nu kommer jag somna riktigt gott. Ett år äldre, klokare och mognare. Precis som det ska vara!

Grötfest

Jag har saknat den. Gröten. Sömn har senaste månaderna prioriterats framför frukosttid, vilket har resulterat i en frukost på stående fot bestående av en tallrik fil med müsli, och möjligtvis en macka. Men i takt med att ljuset sipprar in, väcks frukostrutinerna till liv. Mitt ultimata gröttips?

1 dl fiberhavregryn
2 dl vatten
En gnutta salt
1 msk kanel
Krossade linfrön

Koka upp ovanstående. Mosa en banan (mogen, en banan som skiftar i grönt ger gröten besk smak) och låt koka en kort stund tillsammans med gröten. Servera gröten toppad med kokosflingor, torkade aprikoser och dadlar. Känner du dig extra festlig kan du lägga till ett gäng färska bär. Äts med fördel tillsammans med iskall mjölk.

Grötfest, jo jag tackar!

Glöm inte andas!

Dessa ord upprepar min kollega varje tisdag under Qigong-passet. Och ja, i dag behövde jag höra de där orden extra mycket. Jag tror inte riktigt jag inser hur spänd jag är förrän det är dags att faktiskt medvetet tänka på andningen. "Andas in. Andas ut." Dagens 40 minuter långa pass var ljuvligt för kropp och själ. Att jag sedan blev bjuden på årets första utomhusglass av en kollega gjorde andningen ännu lättare.

För ja, "det är mycket nu". Jättemycket. Jobbhögarna är högre än någonsin, samtidigt som allt ska roddas med flytten. Om två veckor drar vi till Dubai och pausar lite, det blir trevligt indeed. Däremellan väntar också en massa trevligheter, så jag ska absolut inte klaga för mycket. Inte alls. Jag är inne i en spännande period just nu. Vårsol och oändliga möjligheter, hurra för livet!

Same, same but different.

Man hittar som bekant en del roligheter när det ska flyttpackas. Foton, inte minst. Som alldeles nygifta drog vi på bröllopsresa till Kanarieöarna, Gran Canaria. (Det var för övrigt en märklig bröllopsresa. Både jag och Tobias hade influensa, och har nog aldrig, varken förr eller senare, mått så dåligt som första dagarna på vår honeymoon.)

December 2007.

Jag var 27 år, kände mig vuxen, och tillsammans hade vi storslagna planer om att erövra världen. Det dröjde 7 år innan vi var redo för Kanarieöarna igen.

Januari 2014.

Denna gången blev det Teneriffa. Något äldre, betydligt friskare, två barn rikare, och fortfarande med samma storslagna planer om att erövra världen! 

En sån dag.

Ni vet, när varenda rum i huset man kikar in i ser ut.... ungefär så här. Och så vårsolens första obarmhärtiga strålar på det. Vi hade helt enkelt inget val. Fram med trasor, dammsugare - och... flyttkartonger! Ja, plötsligt händer det faktiskt. 6 kartonger har vi packat idag, det känns som en lagom mjukstart. Flyttlasset kommer att gå lite pö om pö fram till i april, känns skönt att inte behöva stressa alltför mycket.

Annars var dagens höjdpunkt tiden vi spenderade ute i trädgården. Tänk att lite sol kan ändra ens sinnesstämning så totalt. Nu finns det ju hopp om livet, på riktigt. Våren, du är efterlängtad!

(Och Mello då? Jodå, Sebastian slocknade efter första låten. Julia dansade loss till Alcazar innan hon också gav upp. Själv höll jag tappert modet uppe och funderade vidare på huruvida Sanna Nielsens eller Ace Wilders låt kommer att stå sig bäst i Europa. Och, så tyckte jag lite synd om Anton Ewald som varit så kaxig inför finalen. Han kan inte må bra i kväll...)

Resfredag: Månadens resenär på Travellink!

Det har väl inte undgått någon att jag gillar att resa, tydligen inte Travellink heller. För ett tag sedan blev jag kontaktad av en anställd där som berättade att de ville utse mig till "Månadens resenär" på sin TravelBlogg. Sagt och gjort, i veckan publicerades ett inlägg där resebyrån har gett mig denna hedrande utmärkelse. Om jag är stolt? Såklart jag är. Klicka här om ni vill läsa hela inlägget.

Barn & Aktiviteter

Julavslutning på Pysslingkören! Julia spexade mer än hon sjöng.

Det här med barn och aktiviteter är ett kapitel för sig. Jag är övertygad om att vi som föräldrar noggrant måste avväga hur mycket den där vågskålen som kallas vardag klarar innan den tippar över. Skapar aktiviteterna, parallellt med förskola, för "mycket" stress för våra barn, för oss föräldrar, för oss som familj? Jag var ganska loj vad gäller aktiviteter som nybliven mamma, och tyckte att babysim, barnrytmik och andra aktiviteter mer kändes som en press än något roligt. Jag lyssnade på mina äldre syskon som tipsade mig om att ta det lite lugnt, hämta/lämna/skjutsa/trixa skulle komma tids nog, vare sig man ville eller inte.

Och jo, så blev det såklart. Visar barnen tydligt intresse för någon typ av aktivitet tycker jag definitivt att detta ska uppmuntras. Sebbe föddes i princip med en boll vid fötterna, och att uppmuntra hans bollintresse var en självklarhet. Här i Huddinge kan barnen börja fotbollsskola redan som 4-åringar, och när säsongen drog i gång var Sebbe en av de första på plats. Nu har han spelat i ett år. Smärtfritt? Nja. Han börjar fortfarande att gråta varje gång någon i motståndarlaget gör mål. (Han är en väldigt dålig förlorare, undrar just varifrån han har fått det? Ledtråd = inte från mig.)

Mer då? Båda våra barn har alltid älskat musik och att sjunga, så när vår vän Ninni startade upp en barnkör i Haninge var vi snabba med att anmäla barnen. Det är en bit att köra, och inte helt optimalt för två arbetande föräldrar när kören börjar kl. 17 en tisdag på helt andra sidan stan. Men, det är så värt det. Barnen älskar att vara där.

Sebbe, 5 år, kör alltså två aktiviteter i veckan. Julia, 3,5 år, har en. Lagom, för lite, eller för mycket? För vår familj känns det precis alldeles lagom. Hur gör ni andra?

Två gånger är en vana!?

Linda & jag, redo för ett kyligt och grådassigt Stora Essingen!

Jag erkänner. (Igen.) Den där tjejen som förra året genomförde en Tjejklassiker och var i sitt livs form, hon har slappat till sig. Träningsflowet har lyst med sin frånvaro, och få ansträngningar har gjorts för att hitta det. Förra helgens löprunda gav dock mersmak, så pass att jag i onsdags lyckades bli övertalad att utnyttja friskvårdstimmen till att springa. Två löpturer på samma vecka kan ju inte klassas som annat än en vana. Jag menar, en gång är ingen gång, men två... Det bådar gott inför framtiden!

Syskonen Håkansson AB (?)

Vissa dagar drömmer jag mer än andra. Tänk att starta upp business med de här stjärnorna! Bröderna ska såklart också vara med (fast de vet inte riktigt om det ännu). Frågan är bara vad vi ska syssla med. Och när. Och hur. Fast, egentligen behöver jag inte svaren på de där frågorna just i kväll. Då har jag ju inget kvar att drömma om, och det vore ju faktiskt ganska trist. Låt mig återkomma, om några år eller så.

Sjöhistoriska museet

Gårdagens höjdpunkt var besöket på Sjöhistoriska museet här i Göteborg. Barnen tyckte det var kul att träffa Nemo och hans vänner på riktigt. Dessutom lyckades vi pricka in "Klappa havet", då barnen får samlas tillsammans för att lära sig mer om havskrypen, och som bonus, klappa dem! Väldigt populärt kan jag meddela. Det fanns också bra lekytor för barnen.

Vi vuxna gillade museets övre våningar, där mängder av båtmodeller från olika tidsepoker visas upp tillsammans med spännande bakgrundshistorier. Avdelningen som handlade om skeppet "Göteborg" som seglade till Kina var extra intressant eftersom Stefans föreställning "Made in China" handlar om just det. Helgen har verkligen gått i historiens tecken, helt i min smak alltså!