Jag känner mig ganska oinspirerad/omotiverad för tillfället. Kanske inte så konstigt med tanke på omständigheterna, men ändå. Fyra veckor till BF är en lång tid om jag ska behöva känna så här fram tills dess. I går hade vi en mysig familjedag, åkte fram och tillbaka till Jönköping för att gå på husvagns/husbilsmässa på Elmia. Lite otippat, får berätta mer om det någon annan gång.
I dag har jag lyckats stiga upp ur sängen, gått en timmes promenad, hängt med barnen, lagat några matlådor inför kommande vecka och bläddrat igenom en bok med spännande resmål som jag fick av mamma i julklapp. En av bloggtjejerna jag följer, Health By Helena, är på väg till Afrika för att bestiga Kilimanjaro. Jag kommer att följa hennes resa med en viss mått av avund - vilken fantastisk resa hon har framför sig!
I övrigt har jag kikat på lite foton från i somras och hittade fler bilder från lillebrors bröllop. Synd att jag bara har ett ogift syskon kvar, jag hade gärna gått på (minst) ett sådant här Sturköbröllop per år...
3 kommentarer:
Jag är också SÅ nyfiken på hennes resa!
Läste med inlevelse PT-Emmas redogörelse därifrån i somras och den blev ännu mer gripande då jag hade vänner som besteg berget precis samtidigt så det var som att jag följde med dem också.
De fick en upplevelse för livet men kan fortfarande inte prata om det utan att må fysiskt illa. Lika fruktansvärt som magiskt låter det som. Och faktiskt, inget jag är särskilt sugen på efter det de berättat.
Oj, så illa? Pga av höjdkänslighet eller allmänt jobbigt?
Spännande.
Alla fick höjdsjuka, mer eller mindre. Därtill sjuuukt mycket gå, enormt mycket kämpande - alltså inte av denna värld. Med smärta, icke fungerande magar, yrsel osv osv. Fy alltså. Och ändå inte överallt fullt så vackert så det är konstant upplevelse liksom..
Skicka en kommentar