Glad advent

Tänk som jag har längtat, och plötsligt är vi här! Första advent firas in med nystädat hus, adventsljusstakar i fönstren, och kvällsfika i form av egenbakade lussebullar (saftiga och goda enligt Towes recept. Bry er dock inte om utseendet på bullarna, min amningshjärna orsakade vissa snedsteg under bakningsprocessen...)

Helgen har varit lugn och skön, igår hade vi besök av Tobias äldsta bror Stefan som är här i Stockholm och spelar in en ny skiva. Spännande! För er som bor i Göteborg med omnejd, missa för allt i världen inte nypremiären av hans show "Made in China" som drar igång igen den 16 januari. Den bör alla se!

God Jul alla snälla barn (och mammor)

I går kväll satt jag och klickade hem ett gäng julklappar från nätet. Och, som alltid försöker jag i den mån det är möjligt att gå via Sponsorhuset.se för att göra mina nätköp. Min man och hans bror startade upp denna sida för drygt 10 år sedan. Idén går på att "din" förening/skolklass/organisation etc. tjänar pengar på köp du ändå hade gjort - utan att du själv behöver betala något extra. Hälften av pengarna går till föreningen, och hälften till dig själv i rena pengar. Genialiskt, eller hur? (Tips, tips!)

Jag gillar tanken på att beställa hem julklappar via nätet, man slipper stressa runt - och priserna brukar dessutom vara betydligt bättre än de i fysiska butikerna. Men... jag vill samtidigt inte missa det mysiga i att gå och julhandla på stan. Det är ändå något visst med att klämma och känna på grejerna som står så fint uppställda i butikerna. gärna med julmusik i bakgrunden. Jag tänker att en mix av både nätet och stan är det bästa.

Så, vilka inköp blev det till slut? "God jul Annika" sa jag, och slog äntligen till på ett par underställsbyxor i Merinoull från Kari Traa (jag vill inte frysa under barnvagnspromenader i vinter). Sebbe önskade sig en radiostyrd bil och får den här av tomten. Julia gillar lego, och jag gick efter egna preferenser när jag beställde Ariel-lego till henne. Förhoppningsvis gillar hon Den lilla Sjöjungfrun lika mycket som jag gjorde när jag var yngre. Det verkar som att barnen gillar att resa lika mycket som mig, därför tänker jag att en pysselbok med världens flaggor blir ett perfekt paket i julstrumpan.

Några andra småsaker blev det också, bland annat en mascara till mig och fler pysselböcker till barnen. Jag passade på att shoppa loss rejält eftersom flera av butikerna dessutom körde "Black Friday"-erbjudanden igår. Nu är i stort sett alla julklappar klara, vilket innebär att julshoppingen i stan mest kommer att vara koncentrerad på att hitta ett bra ställe där man kan dricka varm choklad med osunt stora berg vispgrädde...

Resfredag: Tre favoriter i Dublin (Del 1)

Förra året vid ungefär den här tiden åkte jag med en kompis och kände in julstämningen i Dublin - vilket visade sig vara en lyckad plan. I dag skriver jag mer om mina favoriter i Dublin på Resfredag.

Läs hela inlägget här.

Sveriges mest modeintresserade mamma?

Svaret är nej. Jag är inte Sveriges mest modeintresserade mamma - och kvalar därmed inte alls in i målgruppen som tidningen "mama" söker till sin tävling. (Priset, en shoppingresa för 75 000 kr skulle jag iofs inte tacka nej till. I vart fall inte själva resan.) Tävlingen dök upp i mitt Instagramflöde idag, strax efter att jag hade stått framför garderoben och varit nära att brista ut i gråt "för-det-finns-absolut-INGET-jag-kan-ha-på-mig!!!". 

Jag hade en lunchdate inbokad med en kollega, och ville ju se någorlunda representativ ut. Ni vet, krossa illusionen om den hålögda spädbarnsmamman med spyor i håret. Det slutliga resultatet blev... tja, varken till eller från. Mina Ecco-stövlar inhandlade på Myrornas fick sällskap av ett par svarta mammajeans (eftersom jag ännu inte kommer i mina vanliga...), en vit top som absolut har sett sina bästa dagar och en relativt ny "jobb"kavaj från Kappahl. Och jodå, jag hann till och med både duscha, föna håret och sminka mig.

Trots att jag har fyllt 34 år känns det ännu inte som att jag har hittat min klädstil. Bohemchic? Not so much. Klassisk? Nja, jag vill ju gärna tro det, men blandningen i garderoben säger annorlunda. Romantisk? Nope. Modern? Eh, nej.

Min modeikon just nu är Trendenser-Frida, hon ser alltid sådär sval och klassisk ut. Som jag har förstått det klär hon sig mestadels i kläder från Filippa K. Hm, redan där spricker det med andra ord. Min klädbudget är minimal, i nio fall av tio prioriterar jag istället att lägga pengar på resor. Och visst, jag är väl medveten om att man inte behöver ha mycket pengar för att vara modeintresserad. Men någonstans inbillar jag mig att mitt modeintresse skulle vakna om jag hade mer pengar att spendera på kläder. Rätt eller fel, jag vet faktiskt inte. Återstår att konstatera det jag började med: Jag är inte Sveriges mest modeintresserade mamma. Är du?

Amerikanska julcookies

Jag är riktigt svag för typiskt "amerikanska" kakor av alla slag. Det här receptet har länge stått nedklottrat i min receptbok, och jag är ganska övertygad om att det ursprungligen kommer från min ingifta amerikanska faster. Häromdagen provade jag receptet för första gången (!), och kakorna hade precis den smaken jag hade hoppats på - farinsocker och kanel är en vinnande kombination. Jag blandade Marabous mörka apelsinchoklad med vanlig ljus blockchoklad, apelsinen bidrog till en extra jultouch. Enjoy!

Amerikanska julcookies (ca 25 st)

7-10 torkade aprikoser
1 dl valnötter
100 g smält smör
1 dl socker
1 ägg
0,5 dl farinsocker
2 dl mjöl
0,5 tsk bikarbonat
1 krm salt
0,5 tsk vaniljsocker
0,5 tsk kanel
200 g hackad choklad

1. Strimla aprikoserna och hacka valnötter.
2. Smält smöret och rör ihop tillsammans med det vita sockret ("smörblandning")
2. Rör ihop ägg och farinsocker i en skål ("äggblandning")
3. Blanda de torra ingredienserna: mjöl, bikarbonat, salt, vaniljsocker och kanel ("mjölmix").
4. Rör ner smör- och äggblandningen  i mjölmixen.
5. Tillsätt aprikos och nötter.
6. Låt smeten svalna och rör sedan ner chokladen.
7. Grädda i ugnen på 200 grader i ca 6-8 minuter. (Jag föredrar kortare gräddningstid för att få kakorna riktigt sega och goda.)

Amningshjärna

Det här med "amningshjärna" har man ju hört talas om. Men jag vet inte - kan det på allvar ha med amningen att göra? Eller är det helt enkelt så att man är så himla trött efter att inte ha fått en hel natts sömn på ganska lång tid? Något är det i alla fall som har hänt med mig.

I dag skulle jag och barnen baka Towis lussekatter. Jag läste receptet flera gånger, men lyckades ändå med konststycket att ha i 12 dl mjöl i stället för 16. Efter första jäsningen var degen jättekladdig, och efter att ha upptäckt mitt misstag blandade jag i ytterligare 4 dl mjöl. Det gick väl sådär. Barnen bröt nästan ihop eftersom degen var så kladdig. På något sätt lyckades vi få ihop några plåtar med något som i alla fall liknade lussekatter. När jag sedan skulle pensla bullarna stod jag ett bra tag och försökte knäcka ett ägg, innan jag insåg att det där ägget faktiskt var kokt. Inte undra på att det inte gick så bra.

Jaja. Tur att hon är så söt, lillasyster. Nu ska jag avnjuta en lussebulle eller två och ladda inför nattens skrikfest. Hurra!

Vinn en städning!

"Hela dan får hon arbeta, hon får jobba, hon får streta, putsa, diska, tvätta, damma, varje dag är det detsamma."

I dag är det en månad kvar till julafton, och jag antar att er almanacka börjar fyllas upp med adventsmys, middagsbjudningar, luciafirande och släktträffar. Underbart på alla sätt och vis, jag älskar december, men... Om man kunde leja bort städningen inför alla dessa bjudningar vore december ännu roligare. För ett tag sedan fick jag testa en städning från städföretaget Helpling som nyligen startat verksamhet i Sverige. Det kändes hur lyxigt som helst att komma hem till ett nystädat hem. Så, jag hörde av mig till Helpling och frågade om jag möjligtvis fick tävla ut en städning enligt deras grundprogram (ca 3 timmar) till någon av er läsare. Och - det fick jag! Fler än jag lär ju önska sig en städning inför jul.

För att vara med och tävla vill jag att du i en kommentar till detta inlägg svarar på följande frågor:

1. Inledningstexten till detta inlägg kommer från en välkänd film. Vilken?
2. Skriv en motivering till varför just du ska vinna en städning?

Tävlingen avslutas vid midnatt den 1 december 2014. Vinnaren utses av mig och presenteras i bloggen kort efter avslutad tävlingsdag. Lycka till med tävlandet! Tävlingen är nu avslutad, tack till alla som var med och tävlade. Vinnaren blev Jeanette, grattis! Hör av dig till mig på aniika (at) spray.se med dina kontaktuppgifter. 

Observera att Helpling inte har täckning i hela Sverige. För att vara säker på att kunna utnyttja vinsten kan du skriva in ditt postnummer på Helplings startsida för att se om tjänsterna erbjuds i ditt område. 

Tävlingen sker i samarbete med Helpling.

Nynäshamn vs. Någon Annan Stad

Hon bor för långt bort, den där Monnah.

I helgen har vi haft nöjet att ha besök av barnens storkusin från Göteborg. Barnens farmor skulle egentligen också ha kommit, men hon blev dessvärre sjuk. Jag vet att hon skulle gjort vad som helst för att få lukta lite på sitt nya lilla barnbarn, men hälsan råder man liksom inte på. Nu får vi försöka hitta ett annat tillfälle att träffas framöver, men det är lättare sagt än gjort med de här avstånden.

I bland undrar jag verkligen hur vi tänkte som valde att flytta ut till Nynäshamn lagom till Sebastians skolstart. De flesta av Sebbes och Julias kompisar här ute har mor- och farföräldrar/syskon till föräldrarna/kusiner i sin närhet. Vi har valt att inte ha det så. Varför? Ja, det är just det jag funderar på. Hela Tobias familj bor kvar i Göteborg, och min familj är till större delen stationerad i Karlskrona (nåja, två syskon + föräldrar i vart fall, resten hittar man i Malmö, Umeå, Skottland, USA och Berlin...)

Under mina snart 15 år i Stockholm har jag tidigare i princip alltid haft något av syskonen boende här i trakterna, men för ett par år sedan flydde sista syskonet huvudstaden för att testa något annat. Jag saknar att ha familjen nära, ni vet de där spontanbesöken som bara funkar om man bor nära varandra. Å andra sidan har jag och Tobias hela vår vänskapskrets här uppe (japp, kommer alltid benämna Stockholm som "här uppe"). Om vi flyttade till Någon Annan Stad skulle jag förmodligen längta ihjäl mig efter mina vänner!

Ja, ni hör ju. "Aldrig nöjd". Det verkar inte finnas någon ultimat lösning. Som tur är finns det både bil, tåg, flyg och buss som gör att vi trots allt kan träffa familjen relativt ofta. Fast... inte tillräckligt ofta. Suck.

Tre barn (!) och saffransdrömmar

Alltså, när jag såg det här kortet i kameran hajade jag till. Den där bebisen till vänster, hon tillhör ju vår familj nu. Vi har tre barn! (Varav en är mörkhårig, hur konstigt är inte det?)

Här har barnen sprungit med pyjamas på halva dagen, fast nu var det dags att klä på sig för att åka till simhallen med Tobias och barnens storkusin som är på besök från Göteborg. Jag vaknade med massor av energi, så pass att jag gick över till Willys och storhandlade. Jag kan liksom inte motivera en biltur med våra 300 meters avstånd, utan tar hellre med mig stor ryggsäck och rejäla kassar.

Jag hittade massor av bra recept på godsaker inne på Bambis blogg igår, varav ett av dem på dessa saffransdrömmar som vi provade idag. Supergoda, och perfekta att frysa in till adventsfika. Här är receptet för er som inte orkar klicka er vidare:

100 g smör, rumstempererat 

2,5 dl socker

1 msk vaniljsocker

1 dl rapsolja

0,5 tsk hjortronsalt

0,5 g saffran

4 dl vetemjöl

1. Sätt ugnen på 150 grader.

2. Visps smör + socker och vaniljsocker fluffigt.

3. Tillsätt olja, lite i taget. Blanda övriga ingredienser och tillsätt det till smörblandningen.

4. Rulla degen till små bollar och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen i ca 15 min.

Resfredag: Snapshots Moskva

För ett par år sedan befann jag mig i Moskva vid ungefär den här tiden på året. Moskva är inte en stad som alla andra - det är en stad med kontraster. De gamla statyerna från kommunisttiden har fått konkurrens av neonskyltarna från väst. De upplevelser som gjorde starkast intryck på mig var sightseeingrundan i Moskvas tunnelbanenät - och så kvällen vi tillbringade på en balettföreställning som visade "Våroffer".

Fler bilder från Moskva hittar du på Resfredags inlägg Snapshots Moskva från förra veckan.

(I dagens inlägg på Resfredag kan du klicka dig vidare för inspiration om bl.a. Borgå och Singapore - här hittar du det.)

Toppform goes babyboom

Förra året uppfyllde jag ett länge efterlängtat mål - genomförandet av en Tjejklassiker. Utan mina vapendragare Challe och Louise hade det inte alls varit samma upplevelse, jag är så glad att vi gjorde det ihop! I samband med att vi anmälde oss till loppen startade vi den lilla Facebook-gruppen "Toppform", en grupp där vi fortfarande hörs i stort sett dagligen för att peppa varandra vad gäller träning, mathållning, och livet i övrigt. Eller ska jag skriva "liven"...?

För efter genomförandet av Tjejklassikern väntade tydligen nya utmaningar för oss alla tre:

Från vänster, Louise (v. 22), Challe(v. 36) och så jag (plus 3 veckor! :) 

Jag var först ut, lagom till jul är det dags för Challe, och någon gång i vår är det Louises tur. Och för L blir det dubbelt upp i form av tvillingar, tjohooo! Vi hade en liten reunion förra helgen och passade på att fota oss (sorry för dålig bildkvalitet, skyll på min iPhone). När vi träffas snackar vi i stort sett alltid träning på ett eller annat sätt. En halvklassiker lockar oss allihop, men först är det fokus att bygga upp våra kroppar efter den påfrestning det faktiskt innebär att vara gravid. Själv har jag börjat så smått med mammamageappen, och kommer snart att köra igång med PT Online. Med tre barn finns inte riktigt tiden att ta sig till gymmet, i vart fall inte än, så för mig kommer det att vara hemmaträning som gäller ett tag framöver. Toppform 2015, ska vi säga så!?

Fem för fem

Lisa skickade vidare en utmaning till mig gällande att besvara fem frågor. Och, eftersom en viss liten nattsuddare äntligen bestämt sig för att sova kan jag lika gärna passa på att sitta en stund framför datorn.

1. Vilket livsmedel kan du inte leva utan?
Åh, svår fråga. Just idag måste jag nog svara kokosmjölk. Senaste tiden har jag använt kokosmjölk nästan dagligen, i smoothies och i diverse maträtter.

Kokosmjölk och kyckling - bästa kombon. Här Paneng i Thailand.

2. Godaste efterrätten?
Jag är en efterrättsjunkie. Hade jag fått hade jag struntat i mat resten av livet, och istället käkat efterrätter (och godis). Inget går upp emot min systers nybakade Chocolate Chip Cookies. Fast en hederlig gammal kladdkaka är heller inte fel.

Sebastian i sockerhimlen (eller helvetet, beroende på hur man ser det...)

3. Vad tränar du helst en dag då du har all tid i världen?
Badminton! Nu var det alldeles för länge sedan, men oj vad roligt det är. Men löpning ligger inte långt efter.

4. Bästa träningsredskapet?
För fyra veckor sedan "fick" jag en livs levande tyngd, världens sötaste, och hon är utan tvekan mitt bästa träningsredskap. Tyngden bär jag runt på nästan hela tiden, i bärsjalen, på armen, i famnen...

5. Vad är du tacksam för just nu?
Min familj, både den stora och den lilla. För att vi är ett team i med- och motgångar. Flera gånger varje dag kommer jag på mig själv att tänka hur lyckligt lottad jag är som får ha dem i mitt liv.

Storfamiljen på min 30-årsdag. 

Jag skickar utmaningen vidare till Monnah, Louise, Freedomtravel, Frida och Mimmi.

Julstrumpor

Efter jag hade skrivit julinlägget igår började jag att spinna loss ordentligt på jultemat, så pass att jag gick ner och inventerade kartongerna märkta med "jul" där nere. Jag insåg snart att vi måste komplettera våra julstrumpor, nu när vi har fått en ny liten familjemedlem. Jag kontaktade familjens egna sömmerska, storasyster Mimmi, och lyfte frågan om hon möjligtvis kunde tänka sig att sy en strumpa till lillan. Och det kunde hon! Det ska bli spännande att se vad slutresultatet blir.

Min familj är uppväxta med traditionen att vakna till en välfylld julstrumpa på julaftons morgon (förmodligen inspirerade av min ingifta amerikanska moster). Strumpan förväntas innehålla en tidning, godis, SÅKLART, och minst en julklapp som kan underhålla personen i fråga fram till den riktiga julklappsutdelningen som inträffar någon gång efter Kalle Anka.

Julstrumpor är ett av de viktigaste inslagen på hela julafton om ni frågar mig, vilket jag tydligt klargjorde för Tobias redan första julen vi firade ihop. Att vakna till en tom julstrumpa är ungefär det sorgligaste som kan hända - även nu i vuxen ålder. Detta fenomen har mina syrror också, med varierande resultat, försökt inpränta hos sina respektive män. Jag vet minst en syster som upprepade år varit deppig hela julafton för att x glömde fylla den aktuella julstrumpan. Världsligt tänker ni - vi är ju ändå vuxna människor? Hm, jag är benägen att hålla med. Men å andra sidan, någon svaghet måste man ju få ha.

Nu när jag har en egen familj kommer vi med all säkerhet att skapa egna traditioner, förutom det för mig obligatoriska inslaget av julstrumpor. Vi har också tagit efter min storfamiljs tradition att göra julgodis dagen före dopparedagen. Det vore kul att höra om ni har någon särskild tradition som ni är uppvuxna med? Jag kan aldrig få nog av julinspiration!

Strumporna i mitt liv (från vänster:) 
1) Min "original"julstrumpa som har hängt med mig sedan barnsben 
2) Sebbes julstrumpa som han fick sin första jul av mormor och morfar (köpt på Åhléns tror jag)
3) Den hemmasydda grå julstrumpan fick jag av min syster i julklapp för flera år sedan, numera tillhör den Julia 
4) Den här julstrumpan med tryck fick jag när jag firade jul i Australien som 16-åring. Min fantastiska värdfamilj insåg hur viktig den där julstrumpetraditionen var, och fixade strumpa till både mig och min kusin. Vilka hjältar! Jag har i min tur gett vidare strumpan till Tobias - klart att han också ska ha en.

Låt julen börja

Förra året debuterade jag i lussebullsbakande. Stort!

Med mindre än två veckor kvar till första advent kan jag numera lyssna på julmusik hela dagarna utan att ha dåligt samvete. (Nu har jag iofs smygspelat Peter Jöbacks julskiva ända sedan i september, men ändå.) Jag älskar allt som har med julen att göra. Det här året, när jag är mammaledig, hoppas jag kunna slå rekord i julpysslighet. Baka, pynta, fixa julklappar - jag är redo! Om jag nu bara kan vänja mig av vid (o)vanan att ligga och dra i sängen med lillan fram till 10-10:30 snåret kommer jag att uträtta storverk under december månad...

Viva Italia!

För några veckor sedan var min mamma och lillasyster på semester i Rom. De njöt av läskande god gelato, flanerade tillsammans med ett gäng andra turister vid Spanska Trappan, gjorde en guidad tur i det mäktiga Colosseum och tillbringade en dag full av nya intryck i Vatikanstaten.

Om jag hade jag inte varit höggravid hade jag definitivt försökt övertala dem att låta mig följa med på resan. Istället fick jag med en viss avund följa deras äventyr i Rom hemifrån soffan, via uppdateringar på Facebook. (Billiga flygresor till Rom hittar du bl.a. hos Momondo, inlägget är skrivet i samarbete med dem.) Jag gick inte helt lottlös ändå, mamma köpte med sig en lyxig ekologisk parmesanost som har förgyllt våra måltider här hemma den senaste tiden.

Själv har jag bara varit i Rom en enda gång, under en weekend när jag och Tobias precis hade blivit tillsammans. Jag insåg snabbt att en weekend inte på långa vägar är tillräckligt för att hinna med att besöka alla de otaliga sevärdheter och historiska platser som "Den Eviga Staden" och dess omgivningar har att erbjuda. Får jag chansen att åka till Rom igen, vilket jag verkligen hoppas, kommer jag att prioritera en utflykt till Pompeij, men också ett besök på museet "Villa Borghese".

En av nackdelarna i Rom - den galna trafiken! Vi försökte hålla oss till små bakgator för att undvika hysterin.

Colosseum och Spanska Trappan, i Rom är man aldrig ensam som turist.

En välbehövlig paus från sightseeingen.

"Jag har pysslat om dem i två dar"

Alltså, vår son. Han förgyller mitt liv. I morse satt jag som vanligt och ammade i soffan (i mitt hav av filtar, täcken och amningskupor) när Sebastian kommer och förklarar att han har något att ge mig.

Sagt och gjort, en stund senare kommer han ner från övervåningen med två bomullsrondeller, vilket han uppenbarligen tror är samma sak som små amningskupor.

Jag (oförstående): - "Eh, tack Sebastian."
Sebbe: -"Jag har gjort i ordning dem".
Jag (lite mer förstående): "Okej... Men vart hittade du dem?"
Sebbe: "I toaletten."
Jag (ännu mer förstående, kan det möjligtvis vara bomullsrondellerna jag tog bort sminket med för ett par dagar sedan, de jag kastade i toaletten utan att spola!?): -"Va, de här har jag ju tagit bort smink med! Men Sebbe, du har väl inte plockat upp dem från toalettstolen?"
Sebbe: -"Jo! Jag tog upp dem, tvättade dem med tvål, och torkade dem jättenoga med toalettpapper. Och så har jag pressat dem. Alltså, jag har pysslat om dem i två dar!"

TACK Sebbe, återvinningarnas kung. Nu kan jag ju använda de där bomullsrondellerna igen, och igen, och igen! (Eller kanske inte.)

Utflyktsdag

Idag får jag lämna min trygga vrå i soffan. På schemat står kompisdejt/lunch för mig och barnen medan Tobias trotsar hösten och spelar golf. Därefter tar jag Sebbe på kalas i Huddinge, medan Tobias kör ett race i badhuset med Julia. Lillan? Hon hänger med mig. Alltid. 

Resfredag: Tävla och vinn reseguiden "Mitt Berlin"

Nu när det närmar sig december månad drömmer jag mig tillbaka till alla fantastiska julmarknader i Berlin. Och, är man ändå på plats i Tysklands huvudstad finns det såklart massor av spännande sevärdheter/restauranger/parker/affärer/museum som man inte får missa. För en bra överblick av vad man bör se och göra kan jag rekommendera reseguiden "Mitt Berlin" skriven av Annamaria Olsson.

Nu har någon av er chansen att vinna denna guide på bloggen Resfredag. Här hittar ni länken till tävlingen!

Kärt barn har många namn

I dag skickade vi äntligen in namnpapperna till Skatteverket. Jag kan dock försäkra er om att lilltjejens officiella namn kommer att få hård konkurrens av smeknamn som "Lillan", "Skruttan", "Gosan", "Skrutteluttan" och "Lillmyhran".

För att fira den stora händelsen (jag har inte varit helt hundra på namnet som min man la fram som förslag redan innan vi blev tillsammans för evigheter sedan) intogs lyxlunch på den nyöppnade indiska restaurangen längre ner på vår gata. På samma gata finns för övrigt både sushi, thaimat, grekiskt, vanlig husmanskost, kinamat, en hamburgerbar och tre pizzerior! Det finns ingen anledning i hela världen att gå hungrig här ute vid kusten. Om ni undrar hur det går med matlagningen här hemma kan jag ge lugna besked. Vi handlar i stort sett inga halvfabrikat längre, och väljer betydligt oftare ekologiska alternativ än vad som tidigare var fallet. Som sagt, ett steg i taget.

Hoppfullt

Nynäshamns beach á la november. Eller inte. (Koh Mook 2012)

Några anledningar för mig att känna hopp om livet, trots att vi nu befinner oss i ett grått och trist november:

1) Min iPhone verkar ha klarat sitt dopp i toalettstolen utan större skador!
2) Jag var helt övertygad om att det var torsdag idag, vilket innebär att jag har "vunnit" två dagar.
3) Godisintaget har sedan i söndags legat på noll. (Tro det eller ej.)
4) Den stora laddningen linssoppa jag kokade till lunch innebär att jag slipper lunchångesten fram till helgen.
5) Jag vaknade till strålande sol och hade energi att gå en hel timmes promenad nere vid havet med lillan i vagnen.

Badmintonlängtan och mammamagen

Gammal bild. För nej, så där ser inte min kropp ut just idag.

Alltså, när regnet står som spikar i backen har jag ingen som helst lust att byta ut soffmyset med lillan mot långa barnvagnspromenader. Inte alls. Under hösten har jag tidigare uppskattat att spela badminton med kompisar. Kroppen är dock inte redo för sådana aktiviteter på ett bra tag. I dag tog jag det första lilla steget tillbaka mot mitt liv som tränande kvinna - genom att ladda ner "mammamage"-appen på vår iPad. Enligt de flesta träningsexperter i Sverige ska detta vara det enda rätta för att sakta men säkert komma på banan igen. Jag ser fram emot att se om och hur det funkar!

Same same but different

141015.

Vår veranda fredagen den 15 oktober. Två förväntansfulla barn på väg mot spännande äventyr på Heron City och en otålig mamma som håller på att spricka. Bokstavligt talat. Tre veckor senare...

141107.

... och ljungen blommar fortfarande lika fint. På samma veranda står en bilbarnstol med ljuvligt innehåll, och den där mamman är numera sprickfärdig av en helt annan anledning. Den av stolthet!

Resfredag: Att flyga som gravid

I somras passade vi på att göra en av våra drömresor - en roadtrip i västra USA. Många hundra mil i en svart Mustang  - från Los Angeles via Las Vegas, Utah, San Fransisco och Highway 1 tillbaka ner mot Los Angeles. Jag var gravid i vecka 22-24 och  mådde alldeles ypperligt. Under samma graviditet hade jag innan dess också hunnit flyga till Kanarieöarna, Dubai och Amsterdam. Så ja, visst går det utmärkt att flyga under sin graviditet! Vissa saker kan dock vara bra att kolla upp innan man åker.

Läs mer om detta i dagens inlägg på Resfredag.

Preggo på hajk i nära 40 graders värme. (The Arches, Utah.)

Winter is coming!

Japp, nu är det officiellt. Vintern är verkligen på väg. Det har vräkt ner snöblandat regn hela dagen, och hämtningen av barnen var en pärs (Julia grät hela vägen, hon ogillar vintermånaderna och skulle helst gå klädd i shorts och linne året om). Det tar mig cirka en timme från det att jag låser dörren tills att jag här hemma igen, och då har vi ändå både förskolan och skolan relativt nära. Jag får se det som dagens projekt - skönt att komma ut och andas lite frisk luft!

Eftersom jag kommer att spendera en hel del tid utomhus framöver, planen är att snart komma igång med långa barnvagnspromenader, behöver jag investera i ett par riktigt bra vinterkängor. Nattens internetsession tog mig till "Sofis mode" och de här Sorel-kängorna som jag länge har gått och funderat på:

Kanske dags att slå till nu, eller? Fast, är de verkligen promenadvänliga/vattentåliga/varma på en och samma gång? Någon som kan ge ett bra utlåtande?

Och på tal om vinter kan jag också meddela att årets första burk pepparkakor inhandlades igår. De är också avsmakade, ackompanjerade av ett stort glas iskall mjölk. Enda gången jag dricker kall mjölk är som sällskap till 1) pepparkakor 2) nybakade bullar 3) chocolate chip cookies. Så nu vet ni det!

Fröken Bortskämd

2 x farbröder och en styck kusin på besök hos lilla fröken.

Vår lilla fröken vägrar bestämt att sova på något annat sätt än liggandes på mage i någons famn. Hon somnar tryggt och snabbt i sällskap av någons hjärtslag, helst rejält omgosad. Är det inte min famn är det pappas, syskonens, eller någon av alla uppvaktare som kommer på besök. Hon verkar tro att hela världen kretsar kring henne, och någonstans har hon ju faktiskt rätt i det.

(Och jo visst, det här inlägget skriver jag med datorn i knät och en styck sovandes bebis lutad mot mitt bröst. Mammalivet ger mig många värdefulla talanger, en av dem är multitasking!)

En tisdag i november...

... kan man sitta och amma i soffan medan regnet vräker ner. Eller, kan man sitta på en strand i Thailand, som vi gjorde den där novembertisdagen för tre år sedan. Vi har hunnit med två olika boenden i Sverige sedan dess, och ytterligare en liten familjemedlem.

I dag grejade jag för övrigt första hämtningen av barn på eget bevåg. En stor kille i skolan, en mindre tjej på förskolan, och en spädis i vagnen. Mina föräldrar har sju barn. Vilken insats de har gjort ändå, tänk alla dessa hämtningar/lämningar, för att inte tala om all matlagning, läxläsning, tvättberg, vedklyvning osv. osv. Jag inser mer och mer vilka hjältar de är, mamma och far. De borde nomineras till Nobelpriset flera gånger om!

Sista lediga dagen och hemmafix

I morgon börjar Tobias att jobba igen efter två härliga familjeveckor tillsammans. (Jag hade gärna förlängt de där veckorna fram tills nyår). Under våra lediga dagar hade vi storslagna planer på allt som skulle bli klart här hemma. Jag har i och för sig spenderat de flesta lediga timmarna i soffan, luktandes på en viss liten nyfödd flicka. Men visst, då och då har jag kunnat slita mig för att ta itu med lite hemmafix.

En av kvällarna ägnade vi åt att sätta upp tavlorna vi beställde i Thailand. Som sagt, det tog oss "bara" 2,5 år, men nu är de äntligen på plats. Bild på det färdiga resultatet kommer framöver. Hurra!

Kläder i miniformat

Jag hade nästan glömt hur roligt det är med kläder i miniformat! Lillan får så många fina presenter från släkt och vänner - en av favoriterna är en pyjamas i ekologisk bomull från Cotton & Button.

Storlek 56 sitter redan tight (hon var stor när hon föddes, 54 cm och nästan 4,2 kg!), vilket innebär att vi redan har börjat använda kläderna i strl 62. Jag skulle helst vilja pausa tiden nu, den här fantastiska bebistiden går såååå fort! Jag har redan fått lägga undan de allra minsta kläderna, och med största sannolikhet kommer de inte användas igen i vår familj. Jag har fortfarande svårt att förstå att jag numera är TREbarnsmamma. Det är ju ganska galet med tanke på att jag fortfarande är typ 23 år. Eller, hur var det nu!?

Fredagsmys 2.0

Fika nr 1.

Igår kändes det som "den gamla goda tiden". Båda mina bröder, mamma och min bästa kompis från förr kom hit från när och fjärran för att hälsa på och hänga med oss här ute i Nynäshamn. På kvällen kom dessutom andra vänner förbi för att hänga med oss. Barnen trodde knappt sina ögon när det bjöds på fika i tre olika omgångar under dagen/kvällen. Det är ju faktiskt inte varje dag man får en ny lillasyster i familjen!