Britney Spears och hennes näsa

Skärmdump från mitt Instagramkonto.

... eller vems näsa är det egentligen? För inte sjutton såg hennes näsa ut så där när hon slog igenom, den goda Brittan. Retuschering eller operation? Både och förmodligen. Det här med plastikoperationer alltså. Det är en märklig företeelse. För någonstans har ju vi människor alltid strävat efter att vara snyggare än vad vi är "au naturel". Det är knappast något nytt. Men det tar nya höjder hela tiden. Plastikoperationer, botox och andra skönhetsingrepp verkar idag ha förflyttats från kändisbubblan till att även vara en del av "vanliga" människors vardag. I går expedierades jag av en tjej i en klädaffär som såg ut som en parodi på sig själv. Stoooora läppar, ännu större tuttar, extensions, fransförlängning från månen och tillbaka, och absolut botox. Alltså, varför?

Men visst, jag är absolut inte opåverkad av idealen själv. Min uppfattning om "ingrepp" har ändrats radikalt bara de senaste åren. Från att ha varit totalt anti slås jag då och då av tanken på att "återställa" BH-innehållet någon gång. Och jag inser ju att jag har blivit hjärntvättad (?) av min omgivning. Varje dag, lite i sänder, påverkas vi av media/tv/tidningar - och till slut står vi där med en uppfattning som är vems? Min? Jag vet faktiskt inte längre. För det här med åldrande är ju faktiskt något högst naturligt. Jag inser ju rent logiskt det orimliga i att nu, tre ammande barn senare, vilja ha samma utseende på brösten som när jag var 19 år. Och vad skulle det ge för signaler till mina döttrar? "Mamma är inte nöjd, men det fixar jag till. Allt går att fixa med lite pengar... Jag kommer att bli JÄTTELYCKLIG av ett par nya tuttisar." Nja, kanske inte.

Hur tänker ni? Har ni ändrat uppfattning genom åren, eller står ni fast i er övertygelse - vilken den nu må vara?