Tillbaka till verkligheten

Och det är ingen dålig verklighet som väntade mig hemma i Nynäshamn. Jag har varit i från de här blonda stjärnorna i nästan en vecka, och längre än så vill jag inte vara borta. Trots allt som händer omkring oss så fortsätter vardagen på något konstigt sätt, med jobb, förskola och snabbmakaroner... Det är blandade känslor att komma "hem" när man har varit "hemhemma". Jag och mina syskon har haft en fin vecka hemma tillsammans med mina föräldrar. Mamma fick permission igår också, så vi passade på att "bara vara". Lagade god mat, tände en massa ljus, pratade... I morgon bitti rullas mamma in för en operation som kommer att pågå i många, långa timmar. Jag hade velat vara där när hon vaknar, men känner mig trygg med att mina andra syskon kommer att vara där för att stötta och hjälpa till. Nu finns det inte så mycket annat att göra annat än att vänta och höra vad läkarna säger. Usch och fy, livet alltså. Så oförutsägbart.

Glöm för allt i världen inte bort att leva livet fullt ut, varje dag! Ta chansen när den kommer, och låt de där drömmarna du drömmer bli verklighet. Nu får det räcka med floskler för stunden - jag ska gå och pussa på mina sovande barn (igen).