Världsliga ting

Om ett par veckor fyller jag år. Med tanke på att jag har påmint Tobias och barnen både nu och då sedan ett halvår tillbaka, är det nog ingen risk att de glömmer. Någon frågade mig för ett tag sedan vad jag önskade mig, och jag inser att min önskelista kan göras oändlig. Först och främst hade jag gjort vad som helst för att mina föräldrar skulle slippa den eländiga cancern. I relation till det känns min lista högst världslig:

• Hårklippning och färgning. Jag drömmer om en Jennie Hammar-kalufs.
• Frukost på sängen.
• Hemlevererad, färdiglagad och nyttig mat. Varje dag.
• En städfirma som håller mitt hem i topptrim.
• En platt mage. (HAHA!)
• Oändligt mycket pengar.
• Ett par, eller flera för all del, skor från Cecilia Blankens. Gärna de här.
• En resa. Åh, en överraskningsresa!
• Helkroppsmassage.
• McBook Pro? Ja tack.
• Ny kamera. Liten, lätt och bloggvänlig.
• Barnvakt. (Hurra!)
• De ultimata jeansen. Har fortfarande ingen aning om hur de ser ut eller vart de kan köpas.
• En färdigbyggd stuga på Sturkö.
• Nybakade chocolate chip cookies (vilket rimmar illa med önskningen "platt mage", I know.)
• Lyxiga sminkprodukter som trollar fram en felfri hy.

Så här såg det för övrigt ut när jag fyllde 30! (Med en styck Julia i magen.)

Resfredag: Taiwan, Boudin och att ändra namn på flygbiljetten

Jag har precis tillbringat ett par timmar framför datorn och googlat på "Att göra i Taiwan" / "Things to do in Taiwan". Jag kan direkt konstatera att Taiwan inte alls verkar vara ett speciellt vanligt resmål för oss svenskar, vilket gör att vår resa dit känns extra spännande! Jag har redan lusläst det min bloggkompis Towis har skrivit om landet, men utöver hennes inlägg är det ganska skralt om resereportage. Min bästa kompis sambo har jobbat i Taiwan under flera omgångar, så i veckan som gick satt jag med pennan i högsta hugg och frågade ut honom om bra tips på saker att se och göra. Resan närmar sig med stormsteg, den 17 april är det dags för mig och Nelly att flyga dit tillsammans med våra vänner. Hög tid att spika något slags schema med andra ord!



I övrigt har jag hunnit uppdatera Resfredag både en och två gånger den senaste tiden. Här är inläggen för er som vill klicka er vidare.

Surdegsdrömmen Boudin Sourdough (om bästa brödhaket i San Francisco)

Att ändra namn på flygbiljetten (praktiska tips som kan vara bra att känna till)

Ugnsbakade rotfrukter och matschema

Sedan mitt relativt uppgivna matinlägg från oktober har jag verkligen gjort en medveten satsning vad gäller mathållning här hemma - med gott resultat. Att ändra matvanorna går inte över en natt utan har varit en lång process med små steg åt rätt riktning. Det är betydligt lättare att "hålla ut" hela veckan om det finns ett matschema att utgå från. Detta bör med fördel synkas med barnens matschema från skola/förskola - det finns väl inte någon som uppskattar spaghetti och köttfärssås både till lunch och middag...

En enkel favorit som alltid går hem hos oss vuxna (kanske inte lika mycket hos barnen) är ugnsbakade rotfrukter. Jag brukar ta det som finns hemma, förra veckan blev det palsternacka, blomkål, morötter och rödlök. Jag föredrar rotfrukterna tillsammans med olivolja, honung, havssalt och timjan. Dessa härligheter skjutsar jag in i ugnen i ca 200 grader tills de börjar få färg, sista minuterna sätter jag på grillen för att få dem lite knapriga i kanterna.

(Och med detta sagt vill jag poängtera att vi fortfarande äter barnvänlig snabbmat både nu och då. Barnen älskar ugnsbakad falukorv med spaghetti. Däremot har jag inte köpt risgrynsgröt i tub sedan i oktober, gröten kokar jag numera själv. Så det så!)

Oscarsgalan och klänningarna

Natten till igår var det dags igen, Oscarsgalan med all dess flärd och glamour! Tänk att få vara där någon gång, jag hade nog tuppat av på köpet. Den här märkliga fetischen jag har för kändisar, jag kan inte riktigt rå för den. Redan som liten kallade mina syrror mig för "Sue Ellen" eftersom jag var så fascinerad av tv-serien Dallas. I was born this way!

För ett par dagar sedan såg jag "Wolf of Wall Street" efter uppmaning av min man. Nu förstår jag varför han tycker filmen är så bra, den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Margot Robbie är helt enkelt vrålsnygg! Svart klänning och röda läppar är väl alltid ett säkert kort, men jag gissar att till och med en svart sopsäck hade varit snygg på henne.

J. Lo. Vad säger man? Den här kvinnan är alltså född 1969 - hon fyller snart FEMTIO! Hon, om någon, borde bota min åldersnoja. Och vilken drömklänning! Urringningen är lite väl, tja, avslöjande, men har man sådana tuttar vill man väl visa dem antar jag!

Rosamund Pike. Jag ser den här bilden och tycker uppriktigt synd om kvinnan. Hur är det ens möjligt att gå i sådana skor? Det måste kännas som ren tortyr? AJ!

Jennifer Aniston gör väl sällan någon besviken i klädsammanhang, men jag vet inte. Jag tycker att klänningen är... trist. Det där är väl ändå ingen Oscarslook?

Samtliga bilder från Perez Hilton.

Reese, hon är och förblir sockersöt. Jag gillar hennes frisyr, enkel, fast andas liksom lyx! Stör mig en aning på att klänningens svarta bård upptill är lite assymetrisk. Ska den vara så, eller är den bara feltejpad?

******

Jag vet att det känns lite märkligt att bedöma tjejerna och deras outfits som man bedömer boskap, men det känns lite som att det är ett pris som kommer med kändisskapet. Hade jag fått välja en outfit av de här ovan hade jag valt J. Lo:s klänning med viss modifikation för överdelen - men med villkoret att hennes kroppsform följer med på köpet.

(Vill ni ha en proffsigare analys av klänningarna än det här rekommenderar jag att ni går in och kikar på Ebba von Sydows blogg, hon vet vad hon snackar om!)

Sportlov

Det är jobbigt att ha sportlov, tydligen. Helgen har bestått av sena kvällar och pyjamashäng hela dagarna, svårslaget om ni frågar mig! Tobias råkade ut för världens skummaste allergichock i lördags morse, massor av utslag och svullen i ansiktet. Han såg ut som att han hade gått en MMA-match! I dag är det äntligen bättre, så hela familjen passade på att åka till Sickla. Jag och Nelly för att gå i affärer, Tobias och barnen för att se biofilmen om Fåret Shaun (mycket uppskattad!). Tobias jobbar som vanligt resten av veckan, så jag och kidsen packar ihop oss och drar i väg mot norr några dagar. Stopp hos vänner i Norrtälje och Vallentuna står på agendan - att ta sig dit från Nynäshamn är ett heldagsprojekt bara det. Varför envisas mina vänner med att bosätta sig norr om stan!?

Survivor!

I går skickade mamma den här bilden till mig: "Tack för armbandet. Fick det med vita pärlor av kusin Annica. De påminner mig om att kämpa."

För kämpar, det gör hon mamma, med cancern och allt det hemska som den för med sig. Efter en omfattande operation är det nu dags att ta nästa steg, snart får hon sin första dos cellgifter. Jag ville så gärna skicka något litet för att visa att jag tänker på henne, och att vi är många, många som står bakom henne i kampen som hon just nu går igenom. Ung Cancer har sina "Fuck cancer"-armband, men jag vet att mamma inte skulle vilja gå runt med F-ordet runt sin handled. Därför blev jag så glad när jag hittade det färgglada "Survivor"-armbandet som mamma bär på bilden. Det är tillverkat med kärlek av Helena; en inspirerande (och äventyrslysten) träningsbloggare vars blogg Health by Helena jag började följa när vi båda sprang Tjejmilen till förmån för Plan. Helenas moster drabbades av bröstcancer, men är nu lyckligtvis friskförklarad. Inspirerad av Ung Cancers armband som Helena ofta är med och pärlar, skapade hon ett eget armband till sin moster. Ett armband som Helena med egna ord beskriver så här:

- Ett färgglatt band med ett fint och starkt ord som inger hopp och glädje. SURVIVOR.

Och fler armband blev det, Helena började pärla för andra survivors där ute. Armbanden säljer hon för 100 kronor stycket inklusive porto, och precis hela överskottet går till Cancerfonden. Tänk om det fanns lite fler Helenor i världen! Vill ni köpa ett armband hittar ni all information på Helenas hemsida - klicka här. (Det går också bra att skänka överskott till något annat än Cancerfonden, enligt Helena finns det mycket riktigt fler survivors bland oss som har överlevt annat än just cancer.)

Fyra månader

Jag är fortfarande i föräldrafasen där man håller koll på hur många månader Nelly är. Och just i dag är det fyra, hurra! Hon är verkligen en glad och social prick, sover i princip hela nätterna och älskar att få uppmärksamhet, Om ett par månader ska jag undersöka huruvida hon har ärvt mina vagabondgener eller inte - då åker nämligen hon och jag med ett par vänner till Taiwan. Tjohoooo!

Spännande byggplaner

Mina föräldrars älskade hus på Sturkö.

Allt sedan i somras har jag och min man gått med lite extra pirr i magen. Vi har äntligen bestämt oss för att bygga ett eget krypin på Sturkö - mitt eget paradis här på jorden. Där har jag spenderat alla somrar sedan jag var barn. Så snabbt jag kommer dit lägger sig ett lugn över mig. Den känslan vill jag bevara länge, helst hela livet, och även ge vidare till mina barn. Genom att bygga något eget kommer det att bli, om möjligt, ännu härligare att komma till Sturkö. Som läget är nu bor vi syskon lite huller om buller med våra familjer. Nog för att vi är vana att bo trångt, men att dela två hus och en stuga på två föräldrar och sju syskon med respektive och X antal barn, plus ett gäng sommargäster, kan bli lite väl mysigt i bland. 

Planerna, som det ser ut nu, är att bygga en stuga på ca 70 kvm. Eventuellt bygger vi tillsammans med min storasyster. Delat bygge ger dubbel glädje, tänker vi. Hela byggsvängen är totalt ny och lite (mycket) skrämmande för mig. Nog för att jag har en bror som är byggmästare, men han har fullt upp med sina egna projekt. När jag var hemma på Sturkö sist började jag och far att diskutera hur vi går vidare i processen. Min far började prata om att gjuta grund, vilka rörmokartjänster som kommer att krävas, och slängde sig med för mig främmande begrepp som "syll", "lina" och "spann". Som sagt, jag inser att jag har en helt ny värld att sätta mig in i. 

Första steget är att ta tag i bygglovsträsket. Bara tanken gör mig alldeles matt i kroppen. Om vi hade haft pengar i överflöd hade jag därefter köpt en färdig byggsats (tänk "Annas Pepparkakshus") och låtit ett gäng rutinerade experter göra jobbet. Vi har en hel del jobb framför oss. Å andra sidan är belöningen ovärderlig = ett eget krypin med utsikt över sommarens magiska solnedgångar och Karlskronas silhuett i bakgrunden. Som jag längtar!

Inlägget är skrivet i samarbete med Rörassistansen.

Recept Tacosoppa

För några år sedan blev jag hembjuden till min syster på middag. När jag hörde vad som stod på menyn blev jag besviken. Tacosoppa? Monnah som brukar laga så god mat...  Oj så fel jag hade, för oj så god soppan var! Numera är det en stående rätt här hemma, och våra barn älskar den! (Väldigt gott betyg med tanke på att Sebastian ogillar de flesta soppor förutom tomatsoppa.)

Recept Tacosoppa

• 1-2 hackade vitlöksklyftor
• 1 stor, finhackad lök
• 400 gram köttfärs
• 1 paket tacokrydda
• 1 l köttbuljong
• 5 potatisar
• 4 dl mjölk
• majs
• creme fraiche

Gör så här:

1. Fräs vitlök och lök i olja
2. Tillsätt köttfärs och tacokrydda
3. Häll på köttbuljongen och låt lök/köttfärs/buljong koka i 10 minuter
4. Tärna under tiden 5 potatisar
5. Lägg i potatisen i grytan och koka ytterligare 15 minuter
6. Tillsätt 4 dl mjölk och koka upp soppan
7. Servera med majs och creme fraiche (och ev. nachos)

Enjoy!

Tavlorna

Jag är så glad att vi fick upp våra tavlor från Thailand till slut! I början kändes de inte riktigt så "wow" som de gjorde när vi såg dem på plats i Thailand, men de växer sig verkligen på mig. Jag älskar att de är så stora, och att de får vårt vardagsrum att kännas mer än bara IKEA. Nu har vi bott här i nästan ett år, och vårt hus börjar kännas som "hemma". Tur det, med tanke på att jag typ spenderar 90 procent av min vakna tid här numera...

I morse tog jag barnen till förskolan, vilken chock att stiga upp kl. 06:30! I vanliga fall ligger jag tätt intill Nelly och drar mig minst till kl. 09:30. En fantastisk lyx som jag försöker njuta av i stället för att känna dåligt samvete över. Svårt!

Anders Borg och Dominika Peczynski!?

Den nyheten hade nog ingen sett komma!? Jag vet att jag läste en intervju med Anders Borg för några år sedan där jag reagerade på vilken fin relation han och hans fru verkade ha. Borg flyttade tydligen ihop sin (blivande ex-)fru Sanna när han bara var 16 år. De har tre barn tillsammans. Efter att ha läst intervjun funderade jag på hur det ens är möjligt att ha ett fungerande äktenskap när man är finansminister och har sitt boende med fru och tre barn på en gård strax utanför Katrineholm. Svaret är att det tydligen funkar sådär.

Min första reaktion på nyheten? "Så typiskt män". I går hade jag scenariot ganska klart framför mig. Anders Borg jobbar som finansminister i Sverige med allt vad det innebär = arbete typ dygnet runt. Frugan drar hela det tunga lasset hemma med att få vardagen att gå ihop. När Borg till slut avgår som finansminister för att kanske göra verklighet av sin dröm (enligt en DN-intervju från 2011 är rubriken "Jag drömmer om att vara hemma mera") är det liksom inte kul längre.

Borg inleder en relation med en av Sveriges skandaldrottningar (för har man varit med i Army of Lovers och inblandad i att driva otrohetssajten Victoria Milan kan man väl ändå få benämnas som just en sådan). I går blir det officiellt för svenska folket, och Borg uttalar sig skriftligt i Expressen: "Man kan inte alltid styra över känslor". Nej, och tydligen kan man inte alltid styra över det man/män har mellan benen heller. (Och jag är förresten helt säker på att det var ringen i örat som avgjorde saken för Dominika.)

Den här nyheten påverkade mig så mycket att jag faktiskt drömde om Anders Borg i natt. Jag och lillan skulle åka tåg ner till Karlskrona, och han visade sig sitta på sätet bredvid oss. Han var precis hur trevlig som helst och berättade glatt om sin nya kärlek. Han verkade väldigt lycklig! När jag vaknade var de förutfattade meningarna nästan borta. Tänk om hans (blivande ex-)fru var hemsk att leva med? Tänk om... Äh. Hur som helst är det alltid trist med skilsmässor, inte minst för barnens skull.

För övrigt skrattade jag gott åt de här 9 reaktionerna från Aftonbladet.

Mina svagheter

Lakrits och choklad, där har ni mina svagheter. Ni kan med andra ord tänka er hur jag känner för kombinationen chokladdoppad lakrits, toppad med lakritspulver. Oj, oj. oj. I onsdags firade jag en månad som sockerfri. I torsdags fick jag två presenter av två olika personer i min närhet. Oberoende av varandra hade de köpt den finaste gåvan någon kan köpa till mig. Plastpåsen med "Islandske piparperlur" är inköpt i en specialbutik i Karlskrona, och burken med "Lakrids - choc coated liquorice" är inköpt på NK här i Stockholm. Båda är såklart inspirerade från världens bästa uppfinning - den isländska lakritschokladen. 

Jag kunde inte låta bli att inleda helgen med smakprov från båda presenterna. Eller smakprov och smakprov förresten, det slutade med en regelrätt länsning. Klart värt att avbryta min sockerdetox för detta himmelska godis. Nu när lyxgodiset är slut är jag tillbaka på banan igen. Tror jag i alla fall...

Den Stora Rensningen

Jag tänker minst en gång om dagen att jag borde ta itu med Den Stora Rensningen. Främst i barnens rum, men också i diverse garderober, skåp och lådor. Vi har så mycket GREJER! Jag får nästan panik över alla grejer man släpar hem. Vi flyttade ju ganska nyligen och har bott i det här huset i mindre än ett år. Och jo, visst gjorde vi en stor utrensning i samband med flytten. Fast vi är långt i från färdiga. Jag är ju föräldraledig och borde ha all tid i världen att fixa med sånt här. Eller? Sanningen är att jag har tid. Jättemycket tid! Men någon vidare lust att ta itu med rensningen, det har jag absolut inte. Jag väntar fortfarande på att något mirakel ska ske och att det ska hända av sig själv.

Vad gäller barnens rum är det totalt överbelamrat av leksaker. Men, i slutändan leker de nästan bara med... lego. De kan sitta i timtals, både Sebastian och Julia. Flyttkartongerna (!) med Playmo som Tobias köpte på Blocket för ett par år sedan är totalt ointressanta. Julia leker en hel del med sina dockor också, men när det kommer till kritan får de svårt att konkurrera med legot.

Den här veckan har jag typ en sak inbokad på hela veckan. Kanske är det dags för den där rensningen ändå. Suck.

Glad alla hjärtans dag!

I går kväll var vi barnvakter åt våra vänner, som lyxade till det med trerättersmiddag på Nynäs havsbad. De passade på att sova över hos oss hela gänget, det är väl inte så ofta man kör så långt som till Nynäshamn...

Det bästa jag vet är lyxiga frukostar och Valentine gav såklart en extra anledning att börja morgonen med lite fix utöver den vanliga havregrynsgröten. Nybakade scones, smoothies och varm choklad med vispgrädde - ah så ljuvligt! Efteråt var jag och min kompis F mer än redo för en långpromenad längs havet.

På barnens frukostbord var det också fest, med barnens egenhändigt fixade "Alla hjärtans dag-mackor". Jag hittade inte mina pepparkaksformar, men kidsen fick fria händer och fixade det ganska bra ändå. 

I kväll väntar ett gäng Homeland-avsnitt. Med tanke på att vi var uppe till typ 2-snåret i natt och tittade på "The Butler" (JÄTTEBRA film, se den!) är jag lagom mör i kroppen. Jag är verkligen inte van att vara uppe så sent längre...

Resfredag: Amsterdam special

Den här veckan har jag drömt om att boka en weekend senare i vår. Det vore fint att åka iväg fredag-söndag med Tobias (jo, lillan får såklart också följa med. Vi sitter liksom ihop.) Jag försöker övertyga Tobias om att Paris är en bra idé, men han verkar inte jätteövertygad. Ge mig några veckor till så är han nog med på tåget. Någon som däremot inte var svårövertalad att dra iväg på en weekend förra våren var min kusin Victoria. Hon och jag njöt av ett par härliga dagar i Amsterdam, och blev så nöjda att vi båda hoppas kunna åka dit igen. Nu, nästan ett år senare, har jag äntligen satt i hop en liten miniguide på två delar. Vill ni läsa hittar ni dem här:

• Att göra i Amsterdam, Del 1.
• Att göra i Amsterdam, Del 2.

Både jag och Victoria var gravida och tog tillfället i akt till många och långa fikor under vår sightseeing.

Vondelpark, holländarnas motsvarighet till "Central Park".

Pommes med majonäs. Inga konstigheter i Amsterdam.

Julafton i februari!

Efter ett par omvägar hos släktingar landade i kväll två spännande påsar från min storasyster Mimmi här i Nynäshamn. Grejerna skulle jag egentligen ha fått innan jul - men bättre sent än aldrig, eller hur? Eftersom Mimmi hade ritat fina hjärtan på min julklapp kändes det i stället som den perfekta Alla hjärtans dag-presenten. Min syster hade, efter beställning från mig, även sytt en egen julstrumpa till Nelly. Som bonus var den välfylld av fina julklappar. 

Tänk va, julafton i mitten på februari! Det känns som ett vinnande koncept. TACK MIMS!

Att leva här och nu

Nyförlovade, 2007.
Foto: Monnah

Det som skulle bli det bästa året någonsin började med en brant uppförsbacke. På nyårsafton, strax efter det att 2014 hade gått över i 2015, plingade det till på min telefon. Det var min mamma. Jag skummade igenom meddelandet, och minns inte så mycket mer än ordet "CANCER". Jaha. Så mycket för det "bästa året någonsin".

Den senaste månaden har jag blivit smärtsamt medveten om hur viktigt det är att njuta av det man gör, och har, precis just nu. Att inte ständigt gå och tänka på det som väntar sedan. Jag är en person som av min natur längtar framåt. "Bara bebisen kommer...", "Sen när vi åker på semester...", "Om jag bara går ner några kilon så..." Så vadå? Blir livet en dans på rosor? Kommer jag att leva lycklig resten av mina dagar? Nej, jag skulle inte tro det. Hemligheten är förmodligen precis lika enkel som den är svår. Att leva här och nu.

Chokladbollar med dadlar

I morgon har jag varit "sockerfri" i exakt exakt veckor. (Tro mig, jag räknar fortfarande varje sekund - vem säger att suget försvinner efter ett tag?) Det där med begreppet sockerfri har vi väl alla våra egna tolkningar av. För mig innebär det inget plockgodis, inga bakverk med vitt socker och ingen glass i traditionell betydelse. I stället går jag loss på mörk choklad, läkerol, popcorn, lightläsk, glass gjord på banan - och så chokladbollar med dadlar. Receptet nedan hittade jag på Ica. Betyget är absolut godkänt, men jag ska inte sticka under stol med att vanliga chokladbollar är snäppet godare.

Recept chokladbollar med dadlar

• 20 st färska dadlar
• 2 tsk vaniljpulver (inte vaniljsocker)
• 0,5 dl grovhackade cashewnötter
• 0,5 dl grovhackade mandlar
• 2,5 dl fiberhavregryn
• 4-5 msk kakao
• 1 kopp espressokaffe
• 1 nypa flingsalt
• Kokos att rulla i

Gör så här:

1. Kärna ur dalarna, lägg i en bunke
2. tillsätt övriga ingredienser och mixa med en stavmixer
3. Forma till runda bollar, rulla i kokos.

Smaklig spis!

Drömföretaget

Som gladast på resande fot, här i Köpenhamn 2012.

Inför och under varje föräldraledighet (det är här ändå min tredje) kommer samma tankar. "Vad ska jag göra sen?" Ska jag verkligen jobba som jurist resten av livet? Om inte, vad ska jag göra då? Och hur ska jag i så fall göra för att nå dit? Jag lever med en man som är entreprenör uti fingertopparna, Han älskar att driva eget, och säger själv att han absolut inte längtar tillbaka till livet som vanlig arbetstagare. Själv har jag alltid varit den trygga typen, nöjd med att ha en fast anställning där folk säger åt mig hur jag ska göra..... eller?

Faktum är att jag nog har blivit mer påverkad av min man än jag tror. På senare tid har tankarna om att driva mitt drömföretag smugit sig på. Föga förvånande skulle det vara relaterat till resor. När Webpower frågade om jag kunde tänka mig att skriva ett inlägg kring mina tankar om ämnet började jag fundera lite till. Tänk att få dra ihop ett gäng duktiga och reseintresserade människor och starta upp en byrå som skräddarsyr resor efter behov och önskemål. Efter att ha nosat lite på det vet jag att resebranschen är en extremt konkurrensutsatt marknad med små marginaler, men ändå. Jag är känd för mitt genuina reseintresse och tror att jag framöver kan övertyga en och annan riskkapitalist att satsa på min idé. Jag skulle absolut behöva ta hjälp av personer som är mer insatta i hela marknadsföringsdelen - det är inte min starka sida. Än. Jag fortsätter att drömma ett tag till. För, jag har ju trots allt det perfekta juristjobbet. 

Omhuldad

Lycka är att ha syskon på båda sidor, alltid där med en tröstande hand. (Kanske lite för många händer i bland dock, bebisar behöver tydligen också space!?)

Jag älskar att se hur fina Sebbe och Julia är mot henne. Inte en sekunds avundsjuka på att lillan är första prioritet i vår familj just nu. Tur att vi bestämde oss för en liten trea ändå, hon ger oss så mycket glädje. I dag var jag ute på långpromenad med vagnen, och solen sken som att det vore vår. Värsta lyxen att vara hemmamamma ju. Särskilt med tanke på att jag numera sällan stiger upp före kl 09 på vardagarna. Har jag sagt att jag älskar att sova? Näst efter att resa är det min favorithobby...

Raclette

När jag var hemma i Blekinge ställde min storasyster Mimmi till med fredagsmys 2.0 i form av raclette. Har ni testat det någon gång? Om inte får jag nog uppmana er att testa snarast. Själv fick jag uppleva min första raclettekväll någon gång i början på 2000-talet, hos min extrafamilj i Tyskland. De hade i sin tur plockat upp traditionen av sina kusiner från Schweiz.

Raclette (jämför franska racler, ’skrapa, skava’) är en maträtt och en halvhård, saltad ost gjord på komjölk.

Racletteosten finns att köpa i ostdisken hos välsorterade matbutiker, och kommer ursprungligen från Schweiz. Raclettejärnet ovan köpte min svåger på allas vårat Lidl. Tanken är väl egentligen att man fyller raclettejärnet med diverse godsaker som man gömmer under ett göttigt täcke med racletteost, och sedan värmer på tills osten blir sådär härligt gyllengul. Vad äter man då till? Tja, bara fantasin sätter gränserna. Själva kompletterade vi bland annat med kött från charkdisken, rostat saffran/vitlöksbröd (Mimmis specialitet, sååååå gott!), baconinlindade dadlar med mandelfyllning, fyllda champinjoner och griljerad brieost med honungsdoppade valnötter. Mätt var bara förordet när vi var färdiga för kvällen...

Nynäshamns IF

Om ett par timmar åker Sebbe till Dalarö för att spela sitt livs första "bortamatch" med Nynäshamns IF. Inget blodigt allvar dock, barnen ska mest prova hur det är att spela mot ett annat lag. (Julia får vänta ett litet tag till, fotboll verkar inte vara hennes roligaste gren.) 

Tobias var tränare för Sebastian när vi bodde i Stuvsta, och fortsätter traditionen här i Nynäshamn. Han hade nog hoppats på en liten paus från tränaruppgiften, men när den förra tränaren slutade här i Nynäs var intresset från de andra föräldrarna att ta över minst sagt svalt. Nu är det lite mer fart i laget igen, kul! Jag ser fram emot en full rapport från fotbollsgrabbarna om några timmar. Jag och småtjejerna (kan fortfarande inte riktigt vänja mig vid det, att jag har två döttrar...) ska ta det lugnt och mysa här hemma.

Resfredag: Tävla och vinn presentkort till weekendresa

Jag älskar allt som har med tävlingar att göra (med undantag för "flest gilla på FB" vinner och andra orealistiska tävlingsmoment). Handlar tävlingarna om resor på något sätt, och sätt att finansiera sådana, blir tävlingen enligt mitt tycke extra intressant.

I dag har jag på Resfredag nöjet att tävla ut ett presentkort på 1000 kr till en weekendresa hos Europaweekend.se. Dessutom får vinnaren bagagetaggar/sovmask/bagageband. Bra sätt att börja helgen, eller hur?

Klicka här för att läsa mer och tävla!

Grön smoothie med spenat

Jag trodde aldrig att jag skulle haka på trenden att slörpa gröna smoothies, men nu är jag fast! Den senaste veckan har jag tillbringat mycket tid vid internet för att försöka hitta bra och näringsrika recept att skämma bort mina föräldrar med. Mamma berättade att ingefära är bra för "typ allt". Efter att ha köpt hem en stor bit ingefära skred jag till verket. En av favoriterna från veckan som gick var den här gröna smoothien. Hjälpes vad god den var, en riktig energismoothie! Receptet hittade jag på ICA:s hemsida.


Recept Grön smoothie

• 1 banan
• 1 avokado
• 2 cm ingefära
• 5 dl ekologisk äppeljuice
• 3 msk krossat linfrö
• 70 g spenat
• en nypa salt

Gör så här:

1. Dela banan och avokado i bitar.
2. Riv ingefära.
3. Mixa allt.
4. Drick och njut!

Resfredag: Mallorcaguide

I fredags skrev jag ett inlägg på bloggen Resfredag om den nylanserade sajten Mallorcaguide.se som min och Tobias gemensamma vän Fredrik Norrbin är med och driver. 2011 drog Fredrik med sin familj (sambo och 2 barn) till Mallorca, ungefär i samma veva som jag och Tobias åkte till Thailand. Våra familjer hade ungefär samma funderingar minns jag, att lämna kalla Sverige, testa något nytt - och helt enkelt skapa lite mer spänning i livet. Det där livet är numera vardag för Fredrik och hans familj, som trivdes så bra att de blev kvar på den omtalade ön. Fredrik startade upp en egen firma och verkar inte alls ha några planer på att komma hem igen.

Om jag är avundsjuk? You bet. Å andra sidan finns det nu ännu en anledning för mig och Tobias att åka till Mallis för att hälsa på!

Klicka här för att läsa hela inlägget "Mallorcaguide" på Resfredag.

Bild lånad från Mallorcafastigheter.

Fy dig, SJ!

Åh, suck och stön. Hashtag #sjgörmigintebesviken funkade inte, såklart. Tågen i Karlskrona gick inte i morse, något strul med bromsarna tydligen. Ersättningsbussar till Emmaboda = missade anslutningen till Alvesta och vidare till Stockholm. När man reser med en 3-månaders bebis (utan vagn för att minimera packningen) blir resan betydligt lättare om allt rullar på som det ska. Jag var mentalt inställd på att vara i Stockholm vid 13:40, där skulle Tobias hämta upp oss för att äta lunch tillsammans. 

Men nej. SJ, min gamle (o)vän lyckades inte leverera i dag heller. Hade jag rest ensam, utan tider att passa, hade jag kanske kunnat njuta av att läsa boken som ligger i jackfickan, men just nu känner jag för att gnälla. Vi bor ju ändå i Sverige. Ska man inte kunna lita på att tågen går som de ska, i alla fall ibland?

Så, här är jag nu. En liten tågstation i Emmaboda, förvisso med nyskurade golv, och en sovande bebis i knät. Så kan det gå!

Grön ärtsoppa

Jag älskar att få rekommendationer på nya recept, det innebär att jag själv inte behöver testa och förmodligen misslyckas med oprövade recept på nätet. Här om dagen fick jag tips av Lisa på en grön ärtsoppa som jag testade i helgen. Den var uppskattad av hela familjen. (Den smakar som bäst när den är nygjord.)

Recept Lisas gröna ärtsoppa:

• 500 gr frysta gröna ärtor
• 5 dl vatten
• 1 buljongtärning
• 0,5 dl hackad lök
• 2 pressade vitlöksklyftor
• 3 dl blad/babyspenat
• 1 avokado
• 0,5 dl creme fraich
• alt en näve basilika
• salt och peppar

(Toppa med valfritt, Lisa rekommenderade t.ex. creme fraiche, räkor och cocktailtomater. Själva åt vi soppan med honungsslungade kokta morötter)

Gör så här:

1. Koka upp vatten och buljong
2. Lägg i frusta ärtor och sjud ett par minuter
3. Tillsätt lök och vitlök, puttra ett par minuter till
4. Tillsätt spenat, avokado, crème fraîche och ev basilika och mixa slätt med en stavmixer
5. Smaka av med salt och peppar

Smaklig måltid!

Någon växer så det knakar

I bland skulle jag gärna pausa tiden. Lillan är inne i en ljuvlig period. Hon jollrar, skrattar högt, leker med sina händer, gosar in sig i min hals och är allmänt nöjd. Kvällarna är fortfarande lite gnälliga, men det är helt okej ändå. Nätterna är inget problem (peppar, peppar), hon sover gott och länge. Eftersom jag helammar är jag ständigt lite småhungrig, och får vara noga med att fylla på med bra energi som ska räcka till oss båda.

Här i Blekinge är det gröt som gäller till frukost. Far kokar den på vedspisen vilket gör den extra god! Jag testar mig fram för att hitta den ultimata toppingen. För tillfället har jag snöat in på ingefära + honung (riv färsk ingefära och blanda med honung, förvara i en glasburk i kylen, tips!), tillsammans med kanel och skivad banan. Supergott och det känns som en riktigt bra start på dagen. Jag blir dock inte mätt på "bara" gröt, utan måste  komplettera med ett knäckebröd + pålägg och en stor kopp te. Jag älskar frukost, det är absolut dagens bästa måltid!

Efter frukosten idag gick jag en lång runda med lillan i vagnen, vi var ute 1,5 timme. Lyckades fånga första solstrålarna på länge, och tur var det, för nu är det ruggväder igen. Nu har jag assisterat mamma som har klippt ner alla sina pelargoner. Båda mina föräldrar har gröna fingrar och är genier vad gäller blommor och växter. Själv kan jag knappt hålla liv i en garderobsblomma. Jaja, sånt är livet. Blommor verkar helt enkelt inte gilla mig.