Bra oktoberstart

Ända sedan jag gick med Nelly i magen hade jag en målbild där jag hurtigt var ute och sprang med bebisen i vagnen.

Sen kom Nelly. Tror ni jag sprang med henne i vagnen? Nope. Jag väntade alltid på det Perfekta Tillfället. Hittade ursäkter. Tyckte att långpromenader var härliga. Gick många, men fick ju knappast upp någon puls.

Sprang gjorde jag så småningom, men alltid utan barn. Efter Tobias kom hem från jobbet, eller under semestern när vi var lediga. 

Igår tittade jag på det fantastiskt inspirerande tv-programmet "Träna med Kalle". Kalle sa precis det jag behövde höra: "Det perfekta ögonblicket kommer aldrig att komma. Det är bara att göra."

Så i morse steg jag upp, satte på mig träningskläder, tog fram den springvänliga Urban Jungle-vagnen, lämnade de stora barnen och... sprang! Nelly somnade fort och jag njöt av en hög puls, höstklar luft och Nynäshams vyer över havet.

Det är bara att göra.