Halloweenfest extra allt

Är det Halloween så är det! Vi har bakat, pysslat och pyntat i flera veckor inför Sebbes kalas - och i dag var det alltså äntligen dags.

Tolv barn, ett gäng pumpor och ett och annat spöke senare är vi redo att däcka i soffan. Ett stort tack till min syster i USA som fixade en del nödvändigheter till oss från USA, bland annat Jell-o som blev väldigt uppskattat av kalasbarnen (och såklart min bror som levererade dem till oss hela vägen från Amerikat). Lisa undrade hur hennes läsare känner inför Halloween, så här svarade jag:

Jag är uppvuxen med Halloween sedan barnsben (mycket amerikanska influenser med vänner och släkt) och har med mig kärleken till högtiden sedan dess. Däremot gillar jag verkligen inte hur många svenska kids ser det som en ”hit med godiset”-högtid. För ett par år sedan kom ett gäng preteens utan antydning till utklädning och slängde fram en hink för att hiva in lite socker. (Det gänget fick för övrigt ”fulgodiset” jag hade här hemma…) Nej, ska det vara så ska det vara. Kanske ett gäng ritade teckningar, men framför allt lite ansträngning vad gäller klädseln!

Vad gäller Alla Helgona tycker jag att det är en mäktig känsla att se kyrkogårdarna fulla med flämtande ljus som en påminnelse om de som har gått före.

Jag önskar er en riktigt fin Allahelgonahelg, men också en "Happy Halloween". Vem har sagt att det ena behöver utesluta det andra!?