Nytt avsnitt av Att resa-podden

I december, mitt bland snö och kyla, spelade jag och min poddkollega Lisa in ett avsnitt med våra gäster för Att resa-podden. Nu finns avsnittet ute att lyssna på, så det hoppas jag att ni gör!

Gästerna heter Peter och Helena och ligger bakom bloggen FREEDOMTravel som jag ofta klickar in på. Paret är relativt nyligen hemkomna från en ett års rundresa i Europa med sin husbil. Hur häftigt är inte det? Här kan ni läsa mer om avsnittet och även hitta länkar för att lyssna:

Att resa med husbil i Europa

Dagens utsikt

Kommer ni att tröttna på mig och mina utsikter? Det är okej.

Själv är jag just trött. Jag har varit lite låg och energilös sedan vi kom hit till Lanta. Det är jobbigt när allt jag tänker på är att jag måste vara glad och tacksam för att vi äntligen är här! Kanske är det lite antiklimax. Har längtat så länge, och nu... är vi här. Idag är planen att bara vila. Det ska jag nog greja. Jag är redan inne på min andra bok vilket känns otroligt lovande. Jag har saknat läsningen i mitt liv. 

Tror ni att tandfén hittar till Thailand?

I dag tappade Sebbe sin första tand . Nu har vi ställt fram ett glas tiil tandfén.👍🏻🇨🇷

(Författare: Sebastian Myhre)

Mer från Angkor Wat

Nu har jag skrivit mer om besöket på Angkor Wat, läs vidare här:

Soluppgång över Angkor Wat

En Cola light i hängmattan

Det här har jag längtat efter. Jag har varit lite seg de första dagarna, värme och jetlag gör väl sitt antar jag.

Nu är vi alltså "hemma" på Koh Lanta där vi försöker skapa någon slags vardag. Hur mycket vardag det nu blir med hämtmat, städerska och barnvakt... Vi har det så himla bra. Dreams do come true, men det krävs en hel del jobb och jobbet gör sig (tro det eller ej) inte själv. 

Tillbaka från Kambodja

Det kommer uppdateringar i lite spridda skurar just nu. Min plan är att blogga kontinuerligt från vår resa på www.resfredag.se som är en renodlad reseblogg. Snabba uppdateringar, vardagsbetraktelser och mer eller mindre suddiga mobilbilder kommer med jämna (eller ojämna) mellanrum att tillhandahållas här. Jag funderar alltmer på att lägga ner den här bloggen, men som ni märker är det svårt. Det är som att sluta skriva dagbok!

Om jag bara får välja en enda kanal att synas och höras i skulle det bli www.resfredag.se Jag vill ju att den bloggen ska växa sig stor och stark, och på så sätt ge mig ännu fler möjligheter att göra det jag älskar mest. Att resa - och att skriva om resorna.

Mitt första inlägg om Kambodja på Resfredag hittar ni här:

Kontraster i Kambodja

En lördag i Kambodja

Internet är segt än den segaste kola, trots att vi faktiskt hänger på ett femstjärnigt hotell här i Kambodja. Den här gången fick vi lite rabatt, med betoning på lite. När jag har googlat i efterhand inser jag att de har bra mycket bättre dealar på nätet än det pris jag fick för att faktiskt skriva en artikel om hotellet. Jaja, ibland får man bara "let it go".

Resans absolut mysigaste middag intogs ikväll på ett ställe som knappt såg ut som en restaurang utifrån. Det var bara locals där, gott betyg. Man satte sig runt ett bord med en grill i mitten, och fick sedan maten fixad på plats. Khmer cooking, så fantastiskt gott. Mycket mildare än thaimat, och personligen gillar jag grillat. Restaurangen heter 333 om ni skulle ha vägarna förbi det här hållet...

Fler bilder från morgonens tur till Angkor Wat. 

Och tydligen fick vårt fruktfat från Bangkok smyga in i det här inlägget också, bara för att det ser så gott ut.

Jag försöker hitta inställningarna på min nya kamera. Det går sådär.

Här är min chaufför i morse. Söt som socker, fast han har redan tjej om ni undrar. 

Resan till Bangkok

Flygresan till Bangkok gick bra, värre blev det när vi hade landat. Läs mer om det i inlägget hos Resfredag:

Från Stockholm till Bangkok (och en tuff start)

Soluppgång över Angkor Wat & lyxfrukost

Ibland är ord överflödiga. Oredigerade bilder får räcka så länge. Nu ska jag smyga in till resten av familjen som kanske (?) fortfarande sover efter min nattliga utflykt för att se solen gå upp över Angkor Wat.

Chong Kneahs och Bayan Temple

Alltså, det finns för lite tid att skriva! Men det kanske inte heller är fokus heller de här dagarna. Idag åkte vi ut på en båttur ut till Chong Kneahs, de flytande byarna.

Julias kommentar om hur det är att vara i Kambodja? "Det är för mycket folk och jag vill hjälpa alla. Men det går inte hjälpa alla för jag har inte så mycket pengar." Jag kunde inte säga det bättre själv.

Vi stannade till vid en av skolorna för att lämna en stor kartong med nudlar som vi köpte på "Community Market", där 35 procent av intäkterna går tillbaka till byn. Två bra saker i en alltså. Nelly gjorde succé bland skolbarnen! Och så sjöng vi för varandra: skolbarnen sjöng "We wish you a merry christmas", och Sebbe + Jullan sjöng "Ja må han leva". Uppskattat hos alla inblandade!

Kvällen avslutade vi på Bayan Temple (välkänt för sina vackra stenansikten), där jag släpade runt på två av mina favoritsaker: en styck Nelly och en tung kamera. 

Jag ska försöka sova tidigt - i morgon lämnar jag T och kidsen för att ge mig ut och se solen gå upp över Angkor Wat. Tjohooo!

Vi är i Kambodja!

Jag borde väl skriva om vårt dygn i Bangkok, om hur resan gick och allt det där. Och det kommer! Men först - några bilder från vår dag här i Kambodja. Nu ska vi sova igen lite jetlag och ladda för tempel i Angkor imorgon.

Hej då overallen!

Så här såg det ut tidigare idag när jag och tjejerna gick ut för att säga hej då till förskolan & för att hämta Sebbe.

Julias overall ligger numera nedpackad i en flyttkartong, och där ska den få ligga!

Jag har packat, städat och hyperventilerat. Nu väntar ett nattpass innan allt är klart. Tur att min moster förbarmade sig över oss och bjöd på middag ikväll. Så väldigt, väldigt snällt och välbehövligt. Nu kör vi sista rycket! 

Paus från Packning

En dag kvar innan vi drar. Ett helt hus som ska hyras ut och därmed vara piffat och klart. Packning till en familj på fem, varav jag står för packningen för fyra av oss. En ettåring som kräktes i helgen. En man som fick ryggskott för några dagar sedan.

Jag behövde verkligen komma ut på fest! Min kusin fyllde 40 och förgyllde därmed min lördagskväll på alla sätt och vis. Mer fest åt folket! Nu ska jag hänga upp den femhundrasjuttioelfte tvätten innan jag går och lägger mig. Over and out!

Min bucket list

Har ni någon sådan? Saker ni vill göra/se/uppleva innan ni dör? Vi systrar och mamma har vid ett par tillfällen roat oss med att skriva sådana. Den första listan, som jag skrev för några år sedan, fick jag uppdatera ganska snabbt eftersom jag faktiskt bockade av punkterna en efter en. Få saker gör mig så stolt och lycklig som att uppfylla mål, det ger en kick som är svår att jämföra med något annat.

Nu har jag plitat ner en bucket list på resmål. Vilka det är kan ni läsa här:

Min bucket list

Den osminkade sanningen

Organiserat packningskaos? Inte alls. Det är oorganiserat på högsta nivå.

Årets bästa julklapp heter "Vargis" och inhandlades på Stena line-färjan mellan Danmark och Sverige. Julia har inte släppt Vargis sen hon fick henne. (Jag jobbar på projektet "tömma frysen" och gjorde idag stuvade minimorötter med skinksås. De stora barnen var minst sagt skeptiska. Nellan slukade maten.) Alltså Julias hår... vad säger man?

Efterrätten var desto mer uppskattad. Smoothie for the win!

Min vardag en vecka före avfärd mot Thailand. Så här ser den ut, varken mer eller mindre.

Björnungen min.

Vår lilla björnunge gjorde debut i pulkabacken idag. Isbjörn of Sweden-overallen, arvegods från extrakusinerna i Berlin via omvägen hos en annan liten kusin i Malmö, har varit ovärderlig den här vintern (Tack J!).

Nu är Tobias hemma från golfresan i Spanien och ordningen är återställd. Eller ska jag säga oordningen!? Här samsas resväskor, flyttkartonger och blöta pulkakläder i en salig röra. Resfebern börjar i högsta grad göra sig påtaglig (mer om det nedan). Trevlig helg!

Resfeber på Resfredag

Förvirrad

Alltså. Jag fattar inte. Är Jessica Simpson Britney Spears, eller är Britney Spears Jessica Simpson!??

Och fråga mig inte varför jag sitter och kollar på musikvideor med Jessica från 2009. Det är ett säkert tecken på att jag har för mycket att göra!

"Mamma älskar dig"

Jag har precis nattat den här sötnosen. Rutinen är att jag eller Tobias har henne i famnen och ger henne en flaska välling i vår dubbelsäng. När den är slut lägger vi henne (alltid vaken!) i sin spjälsäng med ett gosedjur och säger god natt. Ikväll sa jag "God natt Nelly, mamma älskar dig". Som svar får jag ett jätteleende och ett par läppar som formar en pussmun och ger en luftpuss. Alltså, tror ni att jag smälte?

I dag fick jag dåligt samvete över alla snabbnudlar och pannkakor (dock aldrig färdiga microrätter, så långt har jag inte sjunkit i träsket den här gången!) och gjorde med hjälp av Julia biffar och köttfärssås av 2 kg köttfärs. Så himla skönt att fylla kyl och frys med vettig mat som räcker några dagar. Nu kan jag återgå till städning, packning och poddande... God natt!

Därför reser jag

Det är svårt att försöka förklara den där "hungern" efter att resa som stundtals river och sliter i mig. Ungefär så här tänker jag:

Att vakna i Peking 

Årets ord 2016

Det här med nyårslöften känns ganska uttjatat, tycker ni inte det? Sedan några år tillbaka har jag, inspirerad av min äldre syster, istället kört med ett ord som genomgående tema för året. 2012 var ordet "Toppform", 2013 "Våga" och 2014 "Skapa". 2015 föll liksom bort, fast nu i efterhand inser jag att 2015 års ord har varit "Nelly".

Efter lite funderingar har jag landat i ett par (!) ord som ska få genomsyra mitt 2016. Orden är "Uppåt, framåt". Jag har haft ett väldigt spännande 2015 på många plan, främst för mig som resebloggare, men jag känner ändå att det där bara är början. 2016 ska bli året då jag tar för mig mer, visar att jag är någon att räkna med. Främst inom resebloggvärlden, men också på andra plan. Jag får jobba hårt med den kvinnliga egenskapen "... men inte ska väl jag!". Män har en förmåga att ta för sig. Kan de inte något så låtsas de - för det ordnar ju sig i längden. Typ så. Jag menar inte att jag ska låtsas mig fram i världen, men jag måste lära mig att inte dubbel/trippelkolla allt hundra gånger innan jag lämnar i från mig det.

2016 är året där jag ska uppåt (inte viktmässigt tack, har efter många om och men äntligen nått målvikten på 65 kg), framåt. Har ni några årsord? Vore ju hemskt kul att jämföra.

Nyårsafton 2015/2016

Ja, det har ju varit nyårsafton! Innan vi åkte till våra vänner tänkte jag ta en fin bild på mina fina barn. Haha, jo tack. En ostruken skjorta (en av sakerna jag har prioriterat bort pga tidsbrist senaste 2 månaderna är definitivt strykningen), en Julia som tyckte att Frost-öronhängena (clips) gjorde ont, och en Nelly som inte ALLS ville vara med på kort.

Väl på plats var Lillmyhran desto mer peppad på att vara med på bild. Inte undra på det, hon ville väl smila upp sig för kvällens dejt.

Lyx att komma till det här!

Nytt år och nya förväntningar!

Vi bjöds bland annat på 2015 års överdrivet godaste förrätt. Pilgrimsmusslor med avokadoröra och bacon. Alltså. 

Här är de stora barnen betydligt gladare, men skjortan är fortfarande ostruken...

Barnen fick chokladfontän till efterrätt, gissa om de var nöjda!?

Innan året var slut hann Nelly landa med munnen på den öppna spiskanten av tegel så att blodet sprutade från läppen. Senare upptäckte jag att en tandflisa på hennes fina, fina framtänder rök med på köpet. Jag sa senast för ett par dagar sedan till Tobias att jag var så nöjd med hennes perfekta små gaddar. Så himla ledsamt, men vad gör man? Jag har tandläkartid på måndag och får ta med henne dit och dubbelkolla så tänderna under är okej. 

(Och på tal om tänder upptäckte jag igår att en lagning på en hörntand lossnat lagom tills jag ska till tandläkaren - AJ. Jag kan välja att vara tacksam för att jag ändå hade en tandläkartid bokad, eller grämer jag mig för det faktum att lagningen lossnade överhuvudtaget. Mitt gamla jag hade valt det senare. Eftersom det är nytt år låtsas jag att jag är positivt nog att tänka enligt alternativ ett.) GOTT NYTT ÅR!