Måndags(o)ntervaller

Jag invigde mina nya löparskor ikväll. 25 procent på Team Sportia i helgen, tack! Efter sommaren väntar både Tjejmilen och Lidingöloppet 15 km, så jag har att göra... Jag gillar verkligen att springa, gillar att höra pulsen slå, att komma in i lunken, att känna sig stark. Jag behöver löpningen mer än någonsin nu.

Ikväll har jag agerat frisör åt min man. Tog revansch för min egen klippning i veckan, på salong här i Nynäs. Vilket skämt, 380 kr för ingenting. Eller ja, något som från min sida var missnöje eftersom det är sämre nu än innan. Jaja, de slitna Thaisolstopparna är i alla fall borta...

Mors dag

Grattis alla mammor, och grattis till mig som fick äran att stiga upp i ottan för att följa med Julia på hennes första fotbollscup i Sollentuna (av alla ställen). 

Nelly följde såklart med som supporter. Tobias och Sebastian var upptagna med fotboll på sitt håll, deras lag (Tobias är alltså tränare för Sebbes lag för er som har missat den viktiga detaljen...) körde hemmamatch i Nynäshamn.

När vi kom hem, sex timmar senare, firade jag mig själv genom att sova en timme. Tobias bjöd på middag i form av både kebab och pizza, och tårta fick jag hos min moster dit jag cyklade nu ikväll. För första gången på bra länge kände jag ett kärleksrus för den här lilla staden. Vinden i håret, doft av syrener och havsbrisen ger löften om en lång och fin sommar i år också.

Min egen mor förtjänar också en hyllning, såklart. Ingen är som hon! Dagen till ära skrev jag ett blogginlägg om vår resa till Peru för nästan exakt tio år sedan. Jag är så glad att jag fick dela den upplevelsen med henne:

Att få uppleva Peru med mamma

Lek i staden och spring i skogen

I förrgår spenderade jag dagen i stan med den här tjejen.

Vi hann med både lekparkshäng och fika på Mariatorgets bästa fik Chic Konditori innan vi mötte upp mina Travel Massive-kollegor för att prata ihop oss om kommande event framöver. Kul att leka businesswoman mitt uppe i mammaledigheten.  

När jag kom hem släpande jag mig ut på en löprunda och hann till och med fota mig själv istället för att öka på sista kvarten.

Nu väntar en efterlängtad helg med familjen, vi har nästan inte en enda aktivitet inplanerad. Kors i taket!

Fullt ös medvetslös

Det har varit tyst här på bloggen ett tag. Jag prioriterar Resfredag i nio fall av tio, men ibland är längtan efter att bara skriva av mig snabbt och utan att redigera bilder i evigheter för stark. Här på aniika.se skriver jag numera mest snabba uppdateringar om vardagen i kombination med iPhonebilder. 

Och vardagen ja. Den har bjudit på både det ena och det andra under senaste tiden. Men på något sätt fortsätter livet ändå - inte minst på tisdagar som är den dagen i veckan som går i ett. Idag såg den ut ungefär så här: lämna Julia på förskolan, handla, gå med Nelly till lekparken, hem och städa en sväng innan två vänner kom över på lunch, sedan hämta Sebbe på fritids för att ta honom till pianolektion, hem och äta mellis med Sebbe och Nelly, därefter till Julias förskola där det var vernissage för föräldrar/syskon, hem och äta + byta om...

... cykla 3 km till Julias och Sebbes fotbollsträningar...

...  jaga Nelly nonstop i 1,5 timme... 

... hem och värma på spaghetti från igår, natta Nelly och ... ja, ni fattar. En helt vanlig tisdag. 

Till saken hör att Tobias har sin "bortadag" på tisdagar, det vill säga jobbar sent och spelar sedan badminton.

Well, jag överlevde idag också. Nu dröjer det en hel vecka tills nästa tisdag. Hurra för det, haha!

Det går bra för Att resa-podden!

Alltså, jag är så fantastiskt glad att jag och Lisa körde igång Att resa-podden tillsammans. Nu får vi en plattform att snacka av oss rejält om den där resfebern som ständigt är mer eller mindre närvarande. Dessutom ger det oss möjlighet att träffa en massa inspirerande personer. Förra avsnittet intervjuade vi en riktig drömgäst: Helena Olmås som nyligen kom hem efter att ha vandrat 300 mil (!) genom Nya Zeeland. Så inspirerande, på många sätt. Om ni inte har lyssnat på podden tidigare är det faktiskt dags nu, här är en länk till avsnittet där Helena medverkar:

Att resa genom Nya Zeeland till fots

Och vet ni, hårt arbete och passion ger resultat. Just nu ligger vår podcast på en hedrande andraplats både på "Bästa avsnitten"-listan och "Topplistan" under kategorin "Platser och resor" på iTunes. Så häftigt!

Att åka på roadtrip i USA

Inlägget i skrivet i samarbete med biluthyrning.nu

En av Tobias och mina stora drömmar innan vi fick barn var att åka på roadtrip i västra USA. Vi ville bila längs dramatiska Highway 1, köra över Golden Gate Bridge, uppleva Utahs nationalparker, se Las Vegas blinkande lampor och stanna till på hamburgerhak längs vägen. Mitt uppe i småbarnsåren kändes tanken på en roadtrip långt borta. I samma veva som jag blev gravid med vår yngsta dotter Nelly bestämde vi oss - det var nu eller aldrig! Sebastian skulle fylla 6 och Julia skulle fylla 4, och vi chansade på att de skulle greja alla timmar i bilen. Och de gjorde barnen med bravur! Vi landade på Los Angeles flygplats där vi ordnade en hyrbil och gasade sedan vidare mot Las Vegas.

Vår svarta mustang spann som en katt i solen, jag är så glad att jag lät mig övertalas av min man att hyra en cab istället för en vanlig personbil.

Golden Gate Bridge - check!

San Francisco är en av mina favoritstäder i hela världen.

Vi sov i princip på nya platser varje natt...

... och barnen älskade det.

Den här bron fotades i många olika vinklar och vrår.

När barnen blev rastlösa stannade vi och sträckte på benen - här i Muir Woods, Kalifornien.

Vår roadtrip i västra USA gav helt klart mersmak, nästa gång gör jag gärna östkusten. Rhode Island ligger högt uppe på min bucket list. Frågan är bara när och hur vi ska få in det i vårt reseschema...

Sommardagar i maj!

Hela Sverige tycks leva upp denna fantastiska Kristi Himmelfärdshelg. Jag och Nelly går omkring på Sturkö och har det bra.

Inatt sov hon dock förfärligt dåligt, Nelly, så när hon till slut slocknade i vagnen efter lunch så kastade jag mig på studsmattan och njöt av lugnet.

Min syrra har slitit i trädgården hela helgen. Vi andra stjälper nog mer än hjälper...

Den här vyn får mitt hjärta att svämma över av lycka varje gång!

Gårdagens hall-selfie.

Och här kommer dagens wefie med min far. Han kan han!

Nu åker jag hem!

"Hem" för mig är fortfarande Sturkö! Tobias och barnen är kvar i Nynäs och har en massa roligheter framför sig hela helgen. Jag och Nelly ska njuta av vårsolen hos mina föräldrar i Karlskronas skärgård. När jag någon gång längtade hem i Thailand var det alltid dit jag längtade.

Jag och Nelly åker pendel från Nynäshamn, byter tåg på Centralen, sedan vidare med pendeln mot Uppsala som stannar vid Arlanda. Därefter väntar flyg mot Ronneby. Jag hade egentligen  planerat att åka tåg, men det var dyrare än flyget (!).

Nu ska jag passa på att äta min Valrohna medan Nellan sover!

Barnpassning på Friskis och Svettis

Förra veckan gjorde jag och Nelly premiär på Friskis och Svettis här i Nynäshamn. På onsdagarna erbjuds det barnpassning på förmiddagen, en tjänst som i princip ingen använder. När jag frågade i receptionen sa de att ett (!) barn brukar dyka upp - vilket innebar en 100 procents ökning när Nelly kom på besök i onsdags. De har ett jättefint barnrum med massor av leksaker - och en äldre dam/funktion som är dedikerad till ett par timmars lek medan föräldrarna tränar. Ännu en fördel med att bo i en liten stad antar jag (det här scenariot hade aldrig hänt i inne i stan. Aldrig!). Förtydligande: dvs i stan hade det varit fullsmockat med kids på barnpassningen, och inte bara ett eller två som här.)

I morgon är det onsdag igen, och vi satsar på samma vinnande koncept. Heja Friskis och heja mig!